Den ekonomiska krisen har förändrat synen på ekonomisk brottslighet. Den slutsatsen drar Snorri Örn Árnason, sociolog verksam vid Reykjakvikpolisen, i en studie.
Före den isländska ekonomiska krisen var det få fall av ekonomisk brottslighet som lagfördes. Det handlade framförallt om skattebrott, bara några av fallen var bokföringsbrott eller bedrägeri.
– Då fanns en större tolerans för att utnyttja lagens kryphål, berättar Snorri Örn Árnason.
När banksektorn på Island privatiserades 2002 var det många hushåll och verksamheter som skuldsatte sig och landets tillväxt var enorm.
Sex år senare kollapsade det isländska banksystemet. Med sig i fallet tog bankerna också hushållen, företagen och inte minst den isländska staten som förlorade sin kreditvärdighet.
Det visade sig att hela bankväsendet vilat på en omfattande korruption och bedrägerier som involverade både bankernas ägare, chefer och affärssektorn.
Så länge ekonomin på Island gick bra var det få som kritiserade hur aktieägarnas intressen hanterades. Att manipulera med marknaden ansågs på sin höjd som oetiskt, men knappast brottsligt.
– Nu ser vi ekonomisk brottslighet som mycket allvarligare, konstaterar Snorri Örn Árnason.
Annette Wallqvist
