I en ny studie vid University of Montreal har forskare utrett just varför rehabiliteringsprogram och straff har så liten effekt på psykopater.
I studien jämfördes hjärnaktiviteten hos friska personer och psykopater. Deltagarna skulle para ihop bilder och fick respons genom avdrag eller tillägg av poäng.
Hos psykopaterna observerades avvikningar i frontalloben, som är den del av hjärnan som styr bland annat impulskontroll och planeringsförmåga, och i temporalloben, som är den del som styr känslor.
Avvikningar observerades också i de områden i hjärnan som styr hur en person reagerar på belöning och bestraffning. Psykopaterna försökte heller inte undvika ”bestraffningarna” i form av poängavdrag.
– Negativ feedback ska för att fungera aktivera rädsla, skam och skuld vilket de saknar, säger Sten Levander, professor emeritus i psykiatri vid Lunds universitet, till SVT.
Forskarna bakom studien hoppas att behandlingen av psykopater ska kunna förbättras med hjälp av resultaten.
Framförallt handlar det om att tidigt identifiera personer som visar tecken på psykopati för att kunna sätta in behandling när dessa personer ännu är unga, enligt forskarna.
– Det är jätteviktigt med forskning på det här området för det här är ett problem i samhället. Psykopater står för en stor del av vår brottslighet, säger Märta Wallinius, psykolog och forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, till SVT.
Psykopater kännetecknas bland annat av brist på empati, dålig impulskontroll och aggressivitet. Därför är personer med denna störning också överrepresenterade i Kriminalvårdens klientel.
Mellan 25 och 30 procent av alla personer som döms till fängelsestraff på minst fyra år beräknas vara psykopater, rapporterar SVT.
Återfallsrisken för gruppen är dessutom hög.
– Det drar resurser från samhället och vi behöver hitta en lösning. Vi måste komma vidare i våra behandlingsmetoder, säger Märta Wallinius.
Ännu finns ingen behandlingsmetod som visat sig effektiv mot psykopati och idag behandlas inte störningen inom psykiatrin överhuvudtaget.
Istället bedrivs behandling av psykopati enbart inom Kriminalvården och denna riktar framförallt in sig på brottsprevention. Inte heller denna behandling, som ska leda till att förändrat beteende, är dock särskilt effektiv för psykopater.
– Den stora utmaningen är att försöka hitta deras motivation till förändring, säger Katarina Howner, psykiatriker och forskare vid Karolinska Institutet.
– Man måste hitta en egoistisk drivkraft, kanske få dem att inse att de kan få ett bättre liv utanför anstalten.
Att åtgärder behövs tidigt för att inte psykopatin ska utvecklas är forskare överens om.
– Mellan 60-talet och 80-tal började man försöka behandla psykopater med hjälp av empatiträning, då man insåg hur många de faktiskt är, säger Henrik Belfrage, professor i kriminologi vid Mittuniversitetet, till SVT.
– Men de blev snarare sämre av den behandlingen, de återföll i brottslighet och begick ännu värre brott. Behandlingen fungerade som en sorts psykopatskola där de lärde sig bättre att låtsas känna till exempel ånger och kärlek. Man förstod då att empati inte kan tränas hos vuxna människor utan måste göras mycket tidigare, säger han.
Foto: Isaac BrekkenTT
