– Man bör undvika att jämföra päron med äpplen säger han och pekar på det faktum att barn till invandrare på 1960- och 70-talen framförallt kommer från arbetarklass medan majoritetsbefolkningens barn har sin bakgrund även över- medelklass vilket påverkar bilden.
Det säger docenten Alireza Behtoui vid Institutionen för forskning om mighration, etnicitet och samhälle vid Linköpings universitet.
I en studie har Alireza Behtoui granskat uppgifter om tusen barn och ungdomar med föräldrar födda i Turkiet och jämfört med lika många slumpvis utvalda barn och ungdomar till föräldrar födda i Sverige.
Barnen med rötter i Turkiet har generellt sett en lägre utbildningsnivå än de som är infödda i Sverige. Men om man också tar hänsyn till föräldrarnas utbildningsnivå finns inga skillnader alls, oavsett varifrån de kommer.
En liknande analys görs av hur väl de lyckas på arbetsmarknaden.
Övergripande data visar att arbetslösheten är högre bland de med turkiskt ursprung. Men om flera faktorer förs in i analysen ändras bilden. När hänsyn tas till ålder och utbildningsnivå minskar skillnaden kraftigt.
När dessutom föräldrarnas ställning på arbetsmarknaden tas med försvinner den nästan helt. Om barnen med föräldrar födda i Turkiet jämförs med infödda barn i liknande omständigheter så finns inga påtagliga skillnader.
– Skillnaderna uppstår när de jämförs med befolkningen i sin helhet, konstaterar Alireza Behtoui.
På ett område kvarstår emellertid skillnaden, och det är lönenivå. Skillnaden minskar visserligen med faktorer som utbildningsnivå, kön och ”har barn”, men den är fortfarande signifikant. Unga med rötter i Turkiet får signifikant lägre löner än infödda.
Alireza Behtoui använder begreppet ”underordnad inklusion” för att beskriva invandrarbarnens ställning: de är inkluderade i samhället, men i underordnade positioner. Flera förklaringar finns.
Enligt Alireza Behtoui har barnen exempelvis gått i starkt segregerade skolor och har sociala nätverk som inte underlättar en stark position på arbetsmarknaden. Många av dem anser sig överkvalificerade för de jobb de har.
– Vi vet att sociala kontakter är viktiga för att etablera sig på arbetsmarknaden. Många barn till invandrade saknar de rätta sociala kontakterna.
– Å andra sidan har dessa barn ändå gått i den svenska skolan från start, de kan språket och de sociala koderna.
Foto: Linköpings universitet och TT
