Även om arbetet mot penningtvätt är ett viktigt område ända upp på styrelsenivå visar en ny rapport från FCG att kompetensbrist hämmar bankernas arbete mot penningtvätt.
I dag lägger finansinstituten 5-6 procent av sina totala kostnader på att förebygga finansiell brottslighet, en nivå som är omöjlig att jämföra med situationen för bara fem år sedan. Även om det i dag finns ett starkt stöd från styrelsenivå och ledning att motverka penningtvätt är dock regelefterlevnad i praktiken fortfarande inte självklar. Det framgår en rapport från FCG.
– Den finansiella sektorn har på några år gjort enorma framsteg i arbetet mot penningtvätt och annan finansiell brottslighet. Men hur långt har man faktiskt kommit, och vad kan vi förvänta oss framöver? Tack vare experter på ledande nordiska banker som medverkat i rapporten har vi nu en lägesbild, säger Louise Brown, Director, FCG Advisory, och medförfattare till rapporten.
Endast 1 procent upptäcks
Enligt internationella bedömningar upptäcks endast 1 procent av all penningtvätt. Samma siffra hänvisar även den svenska finansbranschen till. Flertalet regulatoriska förändringar på kort tid, parallellt med en rasant teknisk utveckling innebär att banker befinner sig i ett ständigt limbo, mellan processuppdateringar och IT-skulder, samtidigt som inhämtad data inte kommer till sin fulla användning.
Enligt FCG har satsningar på penningtvättsarbetet ofta drivits av rädsla för sanktionsavgifter och negativ varumärkespåverkan.
”Det finns nu en mycket större insikt än tidigare om kopplingen mellan förebyggande av finansiell brottslighet, bankers roll i samhället och hållbarhet, men det samtidigt saknas fortfarande förståelse kring syfte, orsak och verkan i hur arbetet ska bedrivas”, skriver FCG.
Syn på att AML inte har ett affärsvärde
Enligt FCG bekräftar rapporten att det finns en ”självklar beredskap att investera i bra system och utveckla bättre processer med hjälp av exempelvis AI”. Ett av de områden som bedöms vara i relativt störst behov av utveckling är nyckeltal för att mäta prestanda (Key Performance Indicators) på penningtvättsarbetet, medan modeller för screening av sanktioner anses som väl framskridet.
– Ett av de mer anmärkningsvärda resultaten i rapporten är de ganska varierande svaren om kundkännedom och förståelse för väsentliga risker i verksamheten. Det finns en syn att penningtvättsarbetet inte har ett affärsvärde, och att inhämtad kundriskinformation är så kvalitativt osäker att den blir obrukbar, säger Louise Brown.
Sätter fingret på viktiga aspekter
Rapporten är baserad på intervjuer på anonym basis med de utvalda experterna. Enligt FCG är mycket i rapporten en bekräftelse av vad marknaden redan vet, men med med nya vinklar om det aktuella läget, och klarspråkiga citat såsom att ’när en bank inte vet hur många högriskkunder den har, så är problemet något annat än förståelse för lagen’.
– FCG:s rapport sätter fingret på viktiga aspekter som alla som är berörda av penningtvättsregelverket bör ta till sig av. Den är ett välkommet bidrag till allas vår vilja att bli ännu bättre på att bekämpa finansiell brottslighet, säger Fredrik Hulting, Chef Finansiell Brottslighet Skandiabanken.
