Från och med den 1 juli ändras lagstiftningen kring rättspsykiatriska undersökningar.
De nya bestämmelserna kommer enligt Rättsmedicinalverket bland annat kvalitetssäkra och snabba på vissa rättspsykiatriska undersökningar.
En rad nya lagar börjar gälla den 1 juli i år. Bland annat handlar det om ändringar i lagen om rättspsykiatrisk undersökning samt i offentlighets- och sekretesslagen.
Lagändringarna innebär bland annat att det finns större möjligheter att hämta in uppgifter från hälso- och sjukvård och socialtjänst som bedrivs i privat regi samt från vissa myndigheter. De innebär också rätt att av utredningsskäl ta bland annat urin- och blodprov på en person som undersöks.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
– Det här är något vi har efterfrågat i många år. Det nya lagstödet för att beställa handlingar med personuppgifter från privata vårdgivare och vissa myndigheter snabbar på processen och gör vårt uppdrag avsevärt enklare. Tidigare har det hänt att vi inte har fått det material eller den information vi behöver, säger Patrik Backgård, chef för Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska undersökningsenhet i Stockholm.
Utöver privat hälso- och sjukvård så omfattar de nya reglerna flera statliga myndigheter. Det handlar om Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Migrationsverket samt Totalförsvarets plikt- och prövningsverk. I samtliga fall handlar detom myndigheter med olika sekretess- och tystnadspliktsbestämmelser, men där dessa nu inte får stå i vägen när rättspsykiatrin på Rättsmedicinalverket efterfrågar handlingar.
– Tidigare kan det ha handlat om att vi till exempel inte har fått uppgifter om medicinering, psykisk hälsa, ställda diagnoser eller information om tidigare gjorda psykiatriska utredningar. Detta har givetvis riskerat att begränsa det underlag vi har haft för att göra våra bedömningar. Nu måste vår begäran hörsammas vilket skapar bättre förutsättningar för såväl de kortare paragraf 7-undersökningarna som för de mer omfattande rättspsykiatriska undersökningarna, avslutar Patrik Backgård.
