En ny lag som reglerar när vårdpersonal får ta del av patientjournaler ska förenkla vardagen för vårdgivare. Läkartidningen uppger att det tidigare rått osäkerhet kring tolkningen av lagens regler om när personal får ta del av journaluppgifter, men att en utredning föreslagit att formuleringen ska ändras.
Idag får vårdanställda ta del av journaluppgifter ”endast om han eller hon deltar i vården av patienten”. Enligt tidningen utesluter den formuleringen mycket av det vanliga vårdarbetet.
I den nya lagen ersätts därför den formuleringen med en mer precis utformning, då kravet för att en vårdgivare ska få tillgång till en journal är detta är en nödvändighet för ”att förebygga, utreda eller behandla sjukdomar och skador hos patienter”.
– Vi tror att den formuleringen är mer anpassad till hur man upplever sin vardag, säger Patrik Sundström, jurist och huvudsekreterare i Utredningen om rätt information i vård och omsorg, till Läkartidningen.
Den nya lagen ska också klargöra att det är tillåtet att använda anonymiserade fall för utbildning och se till att yrkesutövare har tillgång till all den information som behövs för att kunna utföra arbetet.
– Patientdatalagen har fått en del kritik från verksamhetshåll att den trycker så mycket på integritet och sekretess och så lite på tillgänglighet. Vi har velat uttrycka att det är ett samspel mellan de båda, säger Patrik Sundström till tidningen.
En annan förändring innebär att sekretess inte längre ska anses föreligga gentemot patienten själv. Det innebär att patienten har rätt att ta del av journaluppgifter som rör dem själva, eller, efter överenskommelse, närstående.
Tidigare har det varit möjligt för vårdpersonal att i undantagsfall undanhålla uppgifter som bedömts kunna skada patienten om han eller hon fick vetskap om dem.
Utredningen skriver:
”Utredningen anser att bestämmelsen om sekretess mot patienten själv är inte är förenlig med ett tidsenligt förhållande mellan hälso- och sjukvården och patienten. Eventuella risker med att ta bort sekretessen väger förhållandevis lätt jämfört med de vinster det för med sig, såväl vad gäller ökade fundamentala patienträttigheter som möjligheten för patienten att med hjälp av effektiva och säkra e-tjänster kunna ta del av viktig information om sitt hälsotillstånd. … Vi föreslår därför att bestämmelserna om sekretess och tystnadsplikt mot patientens själv tas bort.”
Men läkare har varnat för att detta förslag kan medföra praktiska problem för vissa patienter. Även om bestämmelsen sällan används för att faktiskt hemlighålla uppgifter för patienten, anser kritiker att det ligger i patientens intresse att denna inte läser information om sig själv i en journal utan att en läkare finns närvarande för att svara på frågor och reda ut missförstånd. Dessutom finns risk för att patienter får reda på en svår diagnos via nätet istället för genom samtal med läkare.
Andra har påpekat att nätjournaler också innebär en risk för andra grupper. Till exempel kan den som lever i en våldsam relation råka illa ut om partnern via nätjournalen får reda på att den som utsatts för våld sökt vård. Dessutom uppmanas vårdpersonal att dokumentera om de misstänker att patienten utsatts för våld av en närstående.
Ett pågående forskningsprojekt har utvärderat införandet av nätjournaler. I Uppsala läns landsting har patienter sedan en tid tillbaka kunat logga in med e-legitimation och läsa sin egen journal. Sveriges Radio rapporterar att 320 av ungefär 400 läkare inom landstinget motsätter sig utvecklingen.
Men utredningen menar att nätjournalerna möjliggör en effektiv kommunikation mellan vården och patienterna, som skulle förhindras av bestämmelsen om sekretess som innebär att vårdpersonalen måste menpröva uppgifter innan de lämnas ut.
Men även om sekretessen enligt utredningen bör tas bort för uppgifter som kan skada patienten själv, gäller inte detsamma för uppgifter som riskerar att skada andra om de lämnas ut – till exempel om vem som lämnat en viss uppgift till vården. Därför måste vårdgivarna även i fortsättningen ha rutiner som förhindrar att sådana uppgifter lämnas ut via nätjournaler.
Utredningen föreslår också att vårdgivare inom ett och samma landsting ska få direktåtkomst till alla journaler. Patienter ska dock ha möjlighet att spärra åtkomst för verksamheter som inte deltar i patientens vård.
Dessutom föreslås att det finnas möjlighet till direktåtkomst över landstingsgränser, så kallad sammanhållen journalföring, efter samtycke från patienten. Samtycke ska anses föreligga när patienten samtycker till att ta del av vården.
Utredningen skriver:
”Genom sammanhållen journalföring kan viktig information om patienterna finnas tillhands i den stund och på den plats behovet för patienten uppstår.”
Utredningen föreslår också att signeringstvånget – det vill säga kravet på att läkare gör en synlig kvittering av enskilda journaluppgifter – avskaffas.
Förutom ovanstående föreslår utredningen också att en ny lag om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska införas. Enligt utredningen innebär den nya socialtjänstdatalagen bland annat att socialtjänsten får motsvarande möjligheter att hantera och utbyta information som hälso- och sjukvården har haft sedan 2008.
Dessutom föreslås att behörighetskontroll vid åtkomst till journaler införs även i socialtjänsten och Möjlighet till direktåtkomst mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten om patienten ger samtycke.
Patienterna själva ska kunna få direktåtkomst till journaler och loggar i socialtjänsten precis som i vården.
Foto: TT
