Det regelverk som finns till skydd för arbetstagares personliga integritet i arbetslivet är svåröverskådligt. Regelverket består av disparata regler i olika lagstiftningar och skyddet är endast delvis reglerat och innebörden av vissa bestämmelser får anses oklar Det anser Utredningen om integritetsskydd i arbetslivet som har lämnat sitt betänkande Integritetsskydd i arbetslivet till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin.
Enligt utredningen skiljer sig skyddet dessutom i viss mån för arbetstagare i den privata och den offentliga sektorn. Härtill kommer att arbetssökande i huvudsak saknar möjlighet att angripa integritetskränkande kontrollåtgärder som vidtas av en arbetsgivare hos vilken de söker arbete.
Bristerna i det nuvarande regelverket medför att skyddet för den personliga integriteten i arbetslivet behöver förtydligas och stärkas genom lagstiftning menar utredningen och föreslår därför en reglering i en egen lag.
För att lagen ska bli så tydlig som möjligt för de som har att tillämpa den bör den knyta an till kända mönster på arbetsrättens område. Den reglering som utredningen föreslår bör vara generellt tillämplig för hela arbetslivet.
Det nya lagförslaget i huvudsak:
• När det gäller övervaknings- och kontrollåtgärder som innebär behandling av personuppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204) ska den lagen gälla, förutom i tre avseenden där vi föreslår förändringar som vi menar ökar skyddet för arbetstagare.
• Det införs särskilda bestämmelser för vissa av de övervaknings- och kontrollåtgärder som utpekas i våra direktiv, nämligen såvitt avser viss registerkontroll och avseende medicinska undersökningar. Därutöver införs en generell bestämmelse som under vissa förutsättningar förbjuder övervaknings- och kontrollåtgärder i övrigt om dessa har en påtaglig integritetspåverkan.
• När det gäller regleringen om medicinska undersökningar och den generella regleringen är dessa bestämmelser uppbyggda som avvägningsnormer med krav på att övervaknings- och kontrollåtgärden vidtas för ett berättigat ändamål och vid en proportionalitetsbedömning framstår som ett godtagbart ingrepp.
• Påföljden för överträdelse av bestämmelserna i den föreslagna lagen är skadestånd.
Tidigare utredning
Området har utretts tidigare och år 2002 lämnades betänkandet Personlig integritet i arbetslivet (SOU 2002:18). Men de flesta remissinstanserna var kritiska till förslaget som inte togs vidare i lagstiftningskedjan. Många remissinstanser var, från olika utgångspunkter, kritiska mot den grundläggande lagtekniska konstruktionen, dvs. att lagen tog sin utgångspunkt i personuppgiftslagen, och att lagförslaget därigenom blev onödigt komplicerat och svårtillämpat. Flera remissinstanser framhöll att ett grundläggande krav på en lagreglering på detta område måste vara att bestämmelserna är tydliga och enkla att tillämpa för såväl arbetsgivare som arbetstagare.
Nina Radojkovic
5 maj 2009
Statens offentliga utredningar (SOU)
Arbetsmarknadsdepartementet, Utredningen om integritetsskydd i arbetslivet
Källa: Blendow Lexnova
