Regeringen har överlämnat ett förslag till Lagrådet om en ny lag om så kallad ”kollektiv förvaltning av upphovsrätt”. Den nya lagen genomför ett EU-direktiv på ett område som inte har varit lagreglerat tidigare i Sverige.
Syftet är enligt regeringen att få gemensamma regler på plats för att upphovsmännen ska få betalt för sitt arbete och ”skapa bättre förutsättningar för gränsöverskridande licensiering av musik”.
Upphovsrätt förvaltas ofta av organisationer som företräder ett stort antal upphovsmän. På musikområdet bedrivs till exempel kollektiv förvaltning av bland andra STIM och SAMI. Organisationerna inkasserar ersättning för användningen och fördelar den sedan till sina medlemmar.
I Sverige har organisationerna och deras medlemmar tidigare själva fått bestämma i många av de frågor som direktivet reglerar och det finns inte sedan tidigare några särskilda regler som motsvarar direktivets.
Ny myndighetsövervakning
Direktivet, som nu blir en helt ny svensk lag, består av två huvuddelar – dels allmänna bestämmelser om ”de kollektiva förvaltningsorganisationernas verksamhet”, dels särskilda bestämmelser om ”gränsöverskridande licensiering av musik av näträttigheter till musikaliska verk”.
Bestämmelserna omfattar även tvistlösning och en ny myndighetsövervakning av de kollektiva förvaltningsorganisationerna.
Patent- och registreringsverket föreslås ansvara för tillsynen och lagen föreslås träda i kraft i januari 2017.
I den nya lagen finns också bestämmelser om förutsättningarna för att bli medlem i en kollektiv förvaltningsorganisation och om vilket inflytande medlemmarna ska ha i organisationerna, hur organisationerna får hantera den ersättning som inkasseras för rättighetshavarnas räkning och hur villkor i licensavtal med användare får utformas.
Lagen gränsar till upphovsrättslagen där det också finns bestämmelser om kollektiv förvaltning i vissa fall, till exempel om avtalslicens.
Kritiska remissinstanser
Ett antal remissinstanser har haft synpunkter på lagförslaget och bland annat ansett att det är för detaljerat och att det innebär en överreglering. Flera remissinstanser, däribland Sveriges advokatsamfund, har ansett att lagen är svårtillgänglig och otydlig i förhållande till det allmänna associationsrättsliga regelverket.
Flera remissinstanser har ansett att det är svårt att avgöra vilka organisationer som omfattas av definitionen ”kollektiv förvaltningsorganisation”. Regeringen förtydligar därför att till exempel musikförläggare och producenter samt agenter inte omfattas av regelverket.
Regeringen framhåller också att den nya lagen inte påverkar överenskommelser som träffats genom genom kollektivavtal.
Man har också tittat på riskerna med att endast kollektiva förvaltningsorganisationer skulle kunna ingå avtal med avtalslicensverkan. Lösningen har blivit att de organisationer som ingår avtal med avtalslicensverkan eller inkasserar ersättning ska uppfylla vissa av de krav som anges i den nya lagen, även om de inte är kollektiva förvaltningsorganisationer.
