I en lagrådsremiss föreslår regeringen att kommissionslagen från år 1914 ersätts med en ny. Genom reformen ska lagen anpassas till dagens förhållanden.
Kommission, det vill säga uppdrag att köpa och sälja varor i eget namn men för annans räkning är av stor betydelse i affärslivet. Kommissionslagen reglerar kommissionshandel med all sorts lös egendom såsom exempelvis värdepapper och innehåller centrala regler som indirekt också är av betydelse för andra former av uppdragsavtal.
Genom att regleringen anpassas till dagens förhållanden och rättigheter och skyldigheter blir tydligare skapas bättre förutsättningar för de företag som sysslar med kommission och andra former av uppdrag. Avtal kan förenklas och risken för tvister och oklarheter minskar när det finns en tydlig och anpassad reglering.
Reformen av kommissionslagen innebär bland annat att parternas allmänna skyldigheter mot varandra klargörs. Framförallt då det gäller villkoren för när uppdragstagaren själv får träda in som motpart till uppdragsgivaren och även när det gäller bestämmandet av det pris som uppdragstagaren ska redovisa. Detta har betydelse exempelvis vid kommissionshandel med finansiella instrument på värdepappersmarknaden, där ju priserna (kurserna) snabbt växlar.
Andra förändringar är att förutsättningarna för kommissionärens rätt till provision preciseras, regleringen av kommissionärens säkerhetsrätt i kommittentens egendom och i fordringarna mot tredje man förtydligas och kommissionärens rätt till uppsägningstid vid varaktiga kommissionsuppdrag förbättras i de flesta fall samt att nuvarande bestämmelserna om kommissionärens rätt till schabloniserad efterprovision och ersättning för investeringar byts ut mot regler om avgångsvederlag.
Dessutom förenklas bestämmelserna om förtida uppsägning och skadestånd.
Den nya kommissionslagen ska enligt förslaget träda i kraft den 1 oktober 2009.
Nina Radojkovic
