Regeringen kommer inom kort att lägga fram en proposition som föreslår ändringar av klagomålsprocessen inom hälso- och sjukvården.
Den huvudsakliga förändringen blir att patienter som vill rikta klagomål ska kunna vända sig direkt till vårdgivarna och förhoppningen är att det blir ett ”tydligare krav på att vårdgivarna ska utreda klagomål och ta patienternas synpunkter på allvar”, säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström.
Förändrad roll för IVO
En central del i förslaget är att IVO ska kunna prioritera och göra tillsyn där behovet är som störst. Till exempel kommer IVO få större befogenheter tatt initiera egna tillsynsinsatser.
Om förslaget går igenom kommer IVO:s utredningsskyldighet att begränsas till ärenden där patienten har avlidit, fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller fått en sjukdom eller skada som är allvarlig och bestående.
Ingen egen förmåga
Förhoppningen är att IVO:s begränsade utredningsskyldighet kommer att gynna patienter som inte själva har förmåga att anmäla klagomål.
I propositionen föreslår regeringen att IVO även fortsättningsvis kommer att ha en utredningsskyldighet då en patient anmält ett klagomål efter att ha blivit föremål för tvångsvård.
IVO:s utredningsskyldighet ska även omfatta fall som negativt påverkat eller hotat patientens självbestämmande, integritet eller rättsliga ställning.
Patientnämndernas oberoende stärks
Regeringen vill även stärka patientnämndernas oberoende genom att införa en ny lag som reglerar dem direkt.
Tanken är att nämnderna ska kunna organisera sin verksamhet självständigt så att de bli oberoende från landstingen och kommunerna som är hälso- och sjukvårdens huvudmän.
Förhoppningen med den nya lagen är att patientnämnderna bättre ska kunna stödja patienterna med att få sina klagomål besvarade.
