Personer med personlighetsstörningar kan ha svårt att fungera i samhället på grund av svårig-heter att styra framförallt känslolivet. Ny forskning visar att de områden i hjärnan som är drabbade hos personer med sådana diagnoser också är påverkade hos personer som ofta reagerar känslo-mässigt starkt men inte uppfyller kriterierna för en diagnos.
– Resultaten stödjer idén om att det finns ett kontinuum i vår förmåga att reglera känslor och om man ligger för extremt i denna spridning får man en funktionsförlust som leder till en psykiatrisk diagnos, säger Predrag Petrovic, försteförfattare till studien och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
– Därmed ska dessa diagnoser inte betraktas som kategoriska, att man har ett tillstånd eller ej, utan som en extrem variant i en normal variabilitet hos befolkningen.
Synligt i hjärnan oavsett diagnos
Forskningsstudien från Karolinska Institutet – publicerad i den vetenskapliga tidskriften Social Cognitive and Affective Neuroscience – visar att de områden i hjärnan som är drabbade vid kliniska tillstånd även är påverkade hos individer utan diagnoser.
Forskarna skriver:
”Det finns personer som har så svårt att styra känslolivet att det påverkar arbete, familj och socialt umgänge. Dessa individer kan få diagnoserna ”emotionell instabil personlighetsstörning” (även kallad borderline personlighetsstörning) eller ”antisocial personlighetsstörning” men det finns också ’friska’ individer som har sådana personlighetsdrag.”
Tidigare studier har visat att individer diagnostiserade med olika slag av personlighetsstörningar har minskad hjärnvolym i specifika delar av hjärnan. Forskarna ville undersöka om dessa områden även relaterar till den så kallade variabilitet i förmåga att reglera känslor som man ser hos personer utan diagnos.
Magnetröntgen
I studien ingick 87 ”friska” försökspersoner som fick utföra en klinisk skattning av hur mycket problem de hade med att reglera känslor i vardagen. Dessutom genomgick de en strukturell hjärnavbildning med magnetröntgen.
Forskarna kom fram till att ett område i nedre pannloben, den så kallade orbitofrontala pannloben, hade minskad hjärnvolym i proportion till de problem försökspersonerna hade med känsloreglering.
Detta område uppvisar även minskad volym hos patienter med diagnoserna emotionell instabil personlighetsstörning och antisocial personlighetsstörning. Liknande fynd sågs även för andra områden i hjärnan som bearbetar känslor.
Läs mer om studien på Oxford Journals – här.
Foto: Richard Drew/TT
