De som slår larm om missförhållanden i arbetslivet, så kallade visselblåsare, garanteras ett visst skydd i både den offentligrättsliga och den arbetsrättsliga regleringen.
I de svenska grundlagarna finns bestämmelser som innebär långtgående rättigheter för offentliganställda att, utan påföljder, lämna uppgifter för publicering i massmedier.
I arbetsrätten finns skydd mot ogrundade avskedanden och uppsägningar och skydd mot andra repressalier som bestraffande omplaceringar eller förbigåenden i lönerevisionen.
Sverige kan tvingas stärka skydd
Per Larsson konstaterar i sin avhandling att de svenska grundlagarna och europarätten blivit viktigare i arbetsrättsliga tvister.
Han konstaterar att den europeiska utvecklingen gör att skyddet för arbetstagares yttrandefrihet ska garanteras av stater – oavsett om arbetstagaren arbetar i privat eller offentlig sektor.
Den här internationella utvecklingen kan enligt Per Larsson innebära att Sverige måste skärpa den inhemska lagstiftning som skyddar visselblåsare.
– Anställningsskyddet är starkt i Sverige, men skyddet mot åtgärder som till exempel hindrar arbetstagarens karriärsutveckling är betydligt svagare. Det är en öppen fråga om Sverige lever upp till sina internationella åtaganden i detta avseende, säger Per Larsson.
Brister i skydd mot kollegor
Per Larsson pekar också på att det inom offentlig rätt och arbetsrätt finns brister i arbetstagarens skydd mot repressalier från sina kollegor, det så kallade horisontella skyddet. Meddelarskyddet och anställningsskydd gäller bara i förhållande till arbetsgivaren.
– Om lagstiftaren anser att gruppen visselblåsare är särskilt skyddsvärd bör man överväga att införa en skyldighet för arbetsgivaren att utreda anställdas trakasserier av en visselblåsande kollega.
Foto: Stockholms universitet
