Mark- och miljödomstolen river upp Stockholms kommuns beslut om en ny detaljplan för Gröna Lund.
Skälet till beslutet är att de kulturhistoriska värdena för Nationalstadsparken skulle skadas om detaljplanen blev verklighet, skriver domstolen i domen.
Det var den 20 april förra året som Stockholms kommun antog den nya detaljplanen för Gröna Lund. Detaljplanen skulle innebära att nöjesfältet utvidgades och att det skulle kunna byggas nya attraktioner.
Flertalet organisationer och boende på Djurgården har dock högljutt protesterat mot den nya detaljplanen och beslutade sig för att överklaga kommunens beslut till mark- och miljödomstolen. Dessa hävdade, bland annat, att de som fattat beslutet varit jäviga och att ljudnivåerna för de boende i anslutning till Gröna Lund skulle bli avsevärt högre om den nya detaljplanen antas.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Kulturhistoriska värden skulle skadas
Under torsdagsmorgonen meddelade mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt att man river upp den av kommunen antagna detaljplanen. Skälet till beslutet är att domstolen anser att kommunens beslut strider mot bestämmelser i miljöbalken. Detta då den beslutade utvidgningen av nöjesfältet ”i sig inte är tillåten inom Nationalstadsparken” samt att de ”kulturhistoriska värdena för riksintresset Nationalstadsparken skulle skadas om detaljplanen blev verklighet”.
I likhet med Riksantikvarieämbetet, som inkommit med remissyttrande, anser domstolen att detaljplanen ”skulle öka Gröna Lunds dominans över området” och att området skulle förändras påtagligt. Detta skulle i sin tur innebära att ”områdets karaktär” skulle ändras med följd att kulturhistoriska värden skulle skadas.
Det är dock endast de formella grunderna som utgör skäl för att häva den detaljplanen. Varken jäv, brister i miljökonsekvensbeskrivningen eller enskilda intressen utgör skäl för en hävning.
