Hoppa till innehåll
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

Magkänsla styr polisens tvångsmedel – ny avhandling reder ut begreppet ”skälig misstanke”



Simon Andersson disputerar nästa vecka på sin avhandling i processrätt vid Stockholms universitet. Foto: Staffan Westerlund/SU och Andreas Hillergren/TT
Ladda ner handlingar

 

I sin avhandling i processrätt klarlägger Simon Andersson begreppet ”skälig misstanke” när det gäller innebörden ich hur polis och åklagare ska ta ställning till om skälig misstanke föreligger.

Magkänslan styr
De flesta av polisens tvångsmedel är knutna till just skälig misstanke och innebär att polisen till exempel får genomföra kroppsvisitationer, gripa personer eller göra husrannsakan.

Men vad är skäligt misstanke? Det finns inte någon definition på detta varken i lag eller praxis. Frågar man praktiker hänvisa de ofta till en magkänsla. Men det är kanske inte så bra att grundlagsskyddet vilar på magkänsla, säger Simon Andersson.

Han vill försöka minska utrymmet för godtycke genom att klargöra vad som gäller – dels generellt, dels för olika bevis och för olika brottstyper.

Tanken är att avhandlingen även ska kunna användas av poliser, åklagare och domstolar.

Misstanke utifrån grupptillhörighet
I avhandlingen konstateras bland annat att det ska råda så kallad ”sannolikhetsövervikt” – det vill säga att det ska vara mer sannolikt att man är skyldig än oskyldig.

Även situationer med misstänkta personer som kopplas ihop med en viss grupp analyseras.

– Även om det inte står uttryckligen i Justitieombudsmannens uttalanden eller andra rättskällor menar jag att det implicit finns ett förbud mot att misstänkliggöra en människa utifrån dennes grupptillhörighet.

Kunna ge vägledning
Enligt Simon Andersson fattas det så många beslut ute i polisens verksamhet att det inte är möjligt att göra någon komplett kartläggning av hur tillämpningen sker i praktiken.

Men han pekar också på att tidigare studier av handläggningen av vissa brott har visat på stora variationer när det gäller bedömningen av att någon är skäligen misstänkt.

Jag har gjort en dogmatisk studie som handlar om hur man ska göra, inte om hur man gör.

– Jag hoppas att min avhandling ska kunna ge en vägledning för hur polis och åklagare bör värdera några av de vanligaste bevisen som gäller till exempel överensstämmelse med signalement, forensisk bevisning, misstanke om innehav eller försäljning av narkotika, innehav av stöldgods och tidigare brottslighet.

Endast för dig som prenumererar
Ladda ner handlingar
Annons

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång

Event & nätverk

Se alla event
Annons