Polisen har under många år varit ute i skolor och undervisat om lag och rätt. I sin forskning har Paula Wahlgren, doktorand vid Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet, bland annat tittat på undervisningshandledningar och utredningar från 1970-talet och fram till idag.
Enligt hennes avhandling har bilden av kriminella som förmedlas till elever förändrats genom årtiondena.
På 1970-talet skulle elever lära sig att brottslingen var en socialt utsatt person som behövde hjälp för att komma tillbaka till samhället.
Från 1990-talet har förklaringar till brott istället allt mer kommit att likställas med att ursäkta brott.
Om elever tidigare skulle lära sig att förstå varför en person blev kriminell kom alltså huvudbudskapet från 1990-talet och framåt istället att handla om att man inte fick skylla ifrån sig. Brottslingen framställdes som ett avskräckande exempel som skulle fördömas.
– Under 1970-talet stod elevernas behov av inflytande i centrum. Att ge eleverna möjligheter att praktisera demokrati i vardagen och att låta dem bli delaktiga i skolans skötsel och utsmyckning sågs som ett brottsförebyggande arbete i sig, säger Paula Wahlgren.
– Tanken var att elevernas vilja att förstöra eller begå andra brott skulle minska om de fick mer att säga till om och trivdes bättre i skolan, fortsätter hon.
Från slutet av 1980-talet kom detta kollektiva ansvar att bytas ut mot en mer individualistisk syn på ansvar där eleverna istället skulle avskräckas från att begå brott.
Under 2000-talet har många av de strategier som förordades på 1970-talet dock åter blivit aktuella. Elever ska idag gärna ta ansvar för skolans miljö, men till skillnad från 1970-talet handlar det mer om att öka tryggheten genom att kontrollera bort brotten. Eleverna ska själva bli aktiva brottsförebyggare, peka ut riskfyllda platser och bidra till att skydda sin skola.
– Under 2000-talet har brottsförebyggande strategier som ”nolltolerans” mot klotter blivit populära. Klotter är ett intressant exempel eftersom att det går från att betraktas som ett symptom på problem till att bli en orsak till problem, säger Paula Wahlgren.
– Om det under 1970-talets sågs som ett symptom på att elever inte trivdes i skolan, blir det under 2000-talet istället en orsak till problem, framför allt otrygghet.
Foto: Stockholms Universitet
