Meriam Chatty är forskare vid Örebro universitet och har nyligen disputerat i statskunskap.
Hennes forskning tar sikte på den fria rörligheten och på vilka som får använda denna – utan att målas ut som ”bördor” i det nya landet.
– Det har handlat om en rörlighet som ska användas på ”rätt” sätt av ”rätt” medborgare. Debatten har blivit intensivare det senaste decenniet. Det politiska klimatet har förändrats med en starkare högerextremism och dessutom provocerar fattigdomen som blivit synlig på våra gator, säger Meriam Chatty.
– Men samtidigt som tiggare på våra gator har blivit ett hett samtalsämne så finns det andra sidor av den fria rörligheten som man inte pratar om. Ett exempel är det underskott av läkare som Rumänien har. De utbildar läkare, som sedan flyttar utomlands.
Olika rättigheter
Meriam Chatty sätter in frågan i ett historiskt EU-perspektiv.
– Den fria rörligheten har alltid gett olika medborgare olika rättigheter. Det skiljer sig mellan arbetare, studenter, pensionärer och så kallade icke-ekonomiskt aktiva. I vissa fall har EU-medborgare färre rättigheter än de som lever som papperslösa i Sverige, säger hon.
– De som hamnar i gruppen icke-ekonomiskt aktiva, ofta fattiga människor som rör på sig för att få en bättre livssituation, uppfattas inte som medborgare utan som migranter. Det som ses som negativt med den fria rörligheten blir en migrationsfråga istället. Men problemen har funnits med från början.
Foto: TT
