Den 1 januari 2009 ska en särskild nationell åklagarkammare för bekämpning av arbetsmiljö- och miljöbrott inrättas. Nu ska en arbetsgrupp bildas för att förbereda de ändringar som behövs. Bland annat ska gruppen lämna förslag på lokalisering. Lokaliseringsförslaget ska ta hänsyn till den nya kammarchefens önskemål. Vem som blir kammarchef är ännu inte klart men befattningen är utlyst.
Arbetsgruppen ska också lämna förslag på vilka ärenden som ska handläggas på den nya kammaren och vilka som fortsättningsvis ska handläggas på allmän kammare. Förslagen från arbetsgruppen ska vara klara den 1 december 2008.
Kompetenshöjning, större flexibilitet och minskad sårbarhet samt större möjligheter till rekrytering
Guntra Åhlund, vice riksåklagare berättar att genom att samla bland annat arbetsmiljöbrott på en nationell åklagarkammare ökar man kompetensen. Tidigare har de åklagare som arbetat med arbetsmiljöbrott saknat dagligt erfarenhetsutbyte med andra åklagare som arbetar med liknande brott. En annan fördel är att möjligheterna till rekrytering ökar. Det varit svårt att rekrytera åklagare för att arbeta med sådana brott på grund av att de riskerat att inte ha någon omedelbart tillgänglig samtalspartner eller stöttning inom ämnesområdet.
– En tredje fördel som kan framhållas är att flexibiliteten i organisationen ökar och sårbarheten minskar. I den tidigare ordningen har det varit svårt att hålla en tillräckligt hög miniminivå av åklagaresurs inom arbetsmiljöbrotten, vilket har kunnat skapa en flaskhals för polisen, säger Guntra Åhlund.
Viktigt med allt mer specialiserade åklagare
Enligt Guntra Åhlund är det mot bakgrund av att komplexiteten och svårigheten i olika brottsutredningar ständigt ökar också viktigt att åklagarna blir allt mer specialiserade för att kunna möta dessa behov.
– Polisen och domstolarna arbetar på samma sätt och såväl polisen som domstolarna uppskattar en högre specialisering av åklagare, säger hon.
Guntra Åhlund anser att fördelarna med specialisering är att en åklagare får möjlighet att specialisera sig inom ett visst brottsområde och därmed upparbeta en högre kompetens bland annat genom utbildningsinsatser. Men det finns också nackdelar. Exempelvis kan allt för mycket specialisering leda till inlåsningseffekter på så sätt att en specialist inte vill ta andra mål än de som han eller hon är specialiserad på.
– Denna nackdel finns dock inte på specialkammare, såsom den nationella åklagarkammaren för miljö- och arbetsmiljöbrott, utan gör sig mer gällande på allmänna kammare, menar hon.
Nina Radojkovic
