Rättsfallen gäller dels ett föräldrapar som ville döpa sin son till ”J” i förnamn, dels en kvinna som ville heta ”L”.
Skatteverket avslog båda ansökningarna med motiveringen att enstaka bokstäver inte kan anses som namn eftersom det inte är förenligt med svenskt namnskick. Efter att myndigheten drivit frågan vidare till kammarrätten fick de nyligen bakläxa när rätten konstaterade att enstaka bokstäver visst är förenligt med svenskt namnskick och att det inte är olämpligt alls.
Olämpligt med ”L”
När det gällde kvinnan som ville heta ”L” hävdade Skatteverket även att det enligt den nya lagen om personnamn inte längre krävs att ett namn är ”uppenbart olämpligt” för att det inte ska kunna förvärvas, utan att det räcker med att det är ”olämpligt”, vilket ”L” är.
”Personlig angelägenhet”
Kammarrätten konstaterar att lämplighetsprövningen visserligen har skärpts, men menar å sin sida att äldre praxis fortfarande kan ge vägledning i tillämpningen av namnlagen. Kammarrätten påpekar att valet av förnamn enligt praxis är en ”personlig angelägenhet som den enskilde bör tillerkännas omfattande valfrihet kring”.
