Från den 15 juni gäller nya regler för så kallad roaming inom EU. Roaming innebär att man kopplar upp sig mot en annan operatörs nät genom sitt svenska mobilabonnemang när man befinner dig i utlandet.
Sinns specialregler
Tidigare har svenska mobiloperatörer tagit ut tilläggsavgifter när man använder sin telefon utomlands men från och med den nu gäller ny EU-lagstiftning som innebär att man istället betalar sin vanliga svenska taxa så länge man befinner sig inom EU.
Trots att tilläggsavgifterna försvinner finns det några specialregler och begräsningar som nu reds ut av Konsumentverket, Post- och telestyrelsen (PTS) och Telekområdgivarna.
Det är framförallt de som befinner sig utomlands i långa perioder och de som använder mycket surf som behöver hålla koll på sin mobilanvändning.
Här är undantagen
Enligt Konsumentverket gäller följande undantag från och med den 15 juni:
- Operatörer har ingen laglig skyldighet att erbjuda roaming i andra länder. Man ska därför alltid kontrollera med sin operatör om man kan använda röstsamtal, SMS och data utomlands.
- Om merparten av din mobiltelefonanvändning under en fyramånadersperiod används i ett annat EU-land och om man vistas där under större delen av denna period och använder sitt nationella abonnemang har operatören möjlighet att ta ut en tilläggsavgift.
- Operatörerna har rätt att sätta en gräns för hur mycket data som får förbrukas utomlands till samma pris som hemma. Denna gräns beräknas med hjälp av en modell som finns i bakomliggande EU-lagstiftning. Det innebär att om man exempelvis har fri surf i sitt abonnemang i Sverige, kan man inte räkna med att få använda lika mycket mycket data utomlands.
- En operatör kan också få tillstånd att ta ut en tilläggsavgift för roamingtjänster om operatören gör en förlust på grund av roaming. Kontrollera om din operatör har fått ett sådant tillstånd.
Gäller inte i hela världen
De nya reglerna gäller i samtliga EU:s medlemsstater samt i Norge, Island och Liechtenstein.
Det är också viktigt att notera att de nya reglerna inte gäller för så kallade tredje länder – alltså länder som ligger utanför EU och EES.
