En förvaltningsrättsnotarie borde med hänsyn till behörighetsreglerna inte ha dömt i ett mål som gällde huruvida det varit korrekt av Arbetsförmedlingen att återkalla en anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin.
Målet måste nu tas om efter kammarrättens ingripande.
Jobb- och utvecklingsgarantin är ett program för den som varit frånvarande från arbetsmarknaden en längre period och syftar till att den arbetssökande så snabbt som möjligt ska få arbete. Jobb- och utvecklingsgarantins fokus är arbete och programmet ställer höga aktivitetskrav på deltagaren.
Arbetsförmedlingen Stockholm Stad City Vällingby beslutade den 14 oktober 2019 att återkalla en 53-årig mans anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin med hänvisning till särskilda skäl. Beslutet motiverades med att syftet med programmet inte kunde uppnås. Han ansågs inte kunna tillgodogöra sig de insatser som prövats, utretts och uteslutits vad gäller myndighetens försök att hjälpa honom till ett hållbart arbete.
Förutsättning att målet är enkelt
Mannen begärde omprövning av beslutet och anförde bland annat att han aldrig har avvisat någon insats eller på ett annat sätt misskött sig programmet, att han står till arbetsmarknadens förfogande och har gjort allt i sin makt gällande sin ohälsa och för att hitta ett arbete.
Förvaltningsrätten i Stockholm gjorde samma bedömning som Arbetsförmedlingen. Motiveringen var att domstolen under den muntliga förhandlingen utrett om det finns någon medicinsk utredning tillgänglig men någon sådan hade inte lagts fram. Förvaltningsrätten som ansåg sig förhindrad att pröva myndighetens handläggning konstaterade att det inte fanns någon medicinsk utredning i målet.
Målet avgjordes av en förvaltningsrättsnotarie. I förordningen med förvaltningsrättsinstruktion anges att en förutsättning för att en notarie ska vara behörig att avgöra ett mål är att målet är av enkel beskaffenhet och inte kräver särskild erfarenhet.
Målet måste tas om
Målet gäller alltså huruvida det varit korrekt av Arbetsförmedlingen att återkalla 53-åringens anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin.
Att utifrån utredningen göra de bedömningar av tillämplig lagstiftning och rättspraxis som krävs för ett väl övervägt ställningstagande framstår, enligt Kammarrätten i Stockholm, inte som en enkel fråga och bedöms kräva särskild erfarenhet. En förvaltningsrättsnotarie borde med hänsyn till behörighetsreglerna därför inte ha dömt i målet
Förvaltningsrätten har därmed inte varit domför varför domen ska undanröjas och målet visas åter till förvaltningsrätten för ny handläggning. (Blendow Lexnova)
