De nya reglerna som kommer att träda i kraft den dag som regeringen bestämmer, grundar sig på en överenskommelse mellan de nordiska länderna.
Överenskommelsen innebär att makar som har anknytning till olika nordiska länder får en frihet att själv välja vilket nordiskt lands lag som ska gälla för deras förmögenhetsförhållanden. Som tillämplig lag ska kunna väljas lagen i en nordisk stat som minst en av makarna har anknytning till genom hemvist eller medborgarskap.
För makar som flyttar till ett annat nordiskt land och som inte gjort något lagval kommer det nya hemlandets lagar börja gälla först efter en övergångstid på två år. Ett undantag från denna regel är när makarna flyttar till ett land där de båda är medborgare eller tidigare under äktenskapet haft hemvist i. Den tillämpliga lagen kommer då att bytas i och med hemvistbytet eftersom makarna i sådan fall bör ha kännedom om de gällande reglerna i landet som motiverar ett direkt byte.
Rätten att förfoga över makarnas bostad ska avgörs enligt den lag som gäller i det land där bostaden finns.
En allmän princip är att verkan av en rättshandling ska bedömas enligt den lag som var tillämplig när rättshandlingen företogs. Ett undantag från denna princip gäller avseende äktenskapsförord. Giltigheten av föreskrifterna i ett äktenskapsförord ska bedömas enligt den lag som tillämpas på makarnas rättsförhållande när frågan blir aktuell. Makar som har ingått äktenskapsförord ska alltså efter ett byte av tillämplig lag inte kunna göra gällande bestämmelser i äktenskapsförordet som inte är giltiga enligt den då tillämpliga lagen. Syftet är att förhindra att makarna genom lagvalsavtal kringgår nationella regler.
Maria Larsson