Den nazistiska sajten Nordfront publicerade 2019 delar av gärningsmannens egen film från attacken mot en moské i Christchurch.
På filmen sågs hur gärningsmannen kallblodigt mördade ett stort antal människor.
Nu frias publiceringen av Högsta domstolen.
Åtalet gällde olaga våldsskildring efter att filmen från attacken mot moskén 2019 publicerats på den grundlagsskyddade webbsidan nordfront.se.
Huvudfrågan i målet var huruvida publiceringen av filmen hade skett inom ramen för nyhetsförmedling och om den av det skälet hade varit försvarlig.
Olaga våldsskildring är ett yttrandefrihetsbrott enligt yttrandefrihetsgrundlagen som kom kompletteras med en straffbestämmelse i brottsbalken.
Det som är straffbart är att ”genom rörliga bilder närgånget eller utdraget skildra grovt våld mot människor eller djur med uppsåt att framställningen sprids.”
Undantag gäller för gärningar som ”med hänsyn till omständigheterna är försvarliga”.
Och ett av skälen till att man införde detta undantag var allmänintresset av att inte ramen för nyhetsförmedling kunna skilda också grovt våld.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
Dömdes i tingsrätten
Tingsrätten menade att Nordfronts publicering skett inom ramen för nyhetsförmedling – men att den inte hade varit försvarlig – och dömde den ansvarige utgivaren för olaga våldsskildring. Hovrätten ansåg dock att publiceringen hade varit försvarlig och ogillade åtalet helt.
Nu har Högsta domstolen prövat fallet.
Även Högsta domstolen anser att våldet i filmen är av den karaktär som avses i straffbestämmelserna och att publiceringen har skett inom ramen för nyhetsförmedling.
Vad gäller om publiceringen har varit försvarlig kommer Högsta domstolen fram till att filmens karaktär, med hänsyn till bland annat dess tekniska kvalitet, inte kan anses vara sådan att den medför att det starka intresse som har funnits av att kunna publicera filmen inom ramen för nyhetsförmedlingen måste ge vika.
Därmed, menar HD, har gärningen har därmed varit försvarlig och Högsta domstolen fastställer hovrättens ogillande dom avseende åtalet för olaga våldsskildring.
