Nödsituation när vittne ljög i rätten – kände sig hotad av åhörare

Hovrätten river upp tingsrättens dom och frikänner en man som dömts för mened.
Enligt hovrätten har mannen befunnit sig i en nödsituation när han ljög under ett vittnesförhör – eftersom personer som hotat honom satt på åhörarplats i domstolen och ”övervakade” förhandlingen.

Mannen, som är i 45-årsåldern, åtalades för bland annat mened och påstods ha lämnat osanna uppgifter under ed och oriktigt uppgett att målsäganden i målet endast misshandlat av en person när denne i själva verket misshandlades av två personer.

Hörd över åtalet uppgav han att han kände sig tvingad att lämna osanna uppgifter eftersom det annars skulle hända saker med honom och hans familj. Han hävdade att han befann sig i en nödsituation och uppgav att den som hotat honom satt som åhörare och ”övervakade” förhandlingen.

Tingsrätten ansåg dock att mannens situation inte kunde jämställas med ett akut nödläge och konstaterade att han haft ”gott om tid” innan förhandlingen att exempelvis påtala vilken situation han befann sig i för rätten eller åklagaren. Han hade därför inte befunnit sig i en sådan akut situation som krävs för att hans skulle befrias från ansvar på grund av nöd – och dömdes därför för mened.

Trängde sig in i hans hem

Mannen överklagade domen till Hovrätten för Nedre Norrland – som tar fasta på nödinvändningen och friar honom från menedsåtalet.

Under hovrättsprocessen uppgav han, utöver det han berättat vid tingsrätten, att en grupp kriminella personer sökt upp honom i hans butik och hotat honom efter det att han kallats att vittna i tingsrätten. Personerna sa att det skulle ”hända något som han inte gillar” om han sa sanningen i rätten. Personerna hade också beväpnat sig och trängt sig in i hans hem och där orsakat en brand i bostaden. De skadade även hans bil som stod i ett garage och hotade att skada honom och familjen. Enligt mannen hade de också satt hans bil i brand. Det var en av dessa personer som satt som åhörare under huvudförhandlingen.

Enligt mannen hade han berättat om dessa hot och händelser för Polisen samt även lämnat kontaktuppgifter till personerna. Men förundersökningen hade lagts ned.

”Inget rimligt alternativ” påkalla uppmärksamhet

Hovrätten konstaterar att närvaron av personer som hotat mannen inte kan uppfattas som annat än ”en påminnelse om de hot som tidigare uttalats och vad (mannen) förväntades säga i sitt vittnesmål”. Enligt hovrätten får det anses ingå i dessa förväntningar att han inte skulle påkalla varken rätten eller åklagarens uppmärksamhet. Då det inte är otänkbart att åhöraren snabbt kunde komma i kontakt med andra personer som hotat mannen och informera dessa anses det förklarligt att mannen ”fruktade för sin och sin familjs säkerhet”.

Mot bakgrund av att mannen berättat att han varken fått hjälp eller skydd av Polisen tidigare framstår det, enligt hovrätten, ”inte som ett rimligt alternativ att han inför åhörarpersonen som hotat honom skulle påkalla uppmärksamheten hos domstolen, eller åklagaren”. Han anses därför ha befunnit sig i en nödsituation.

Frågan var därför om hans agerande skulle anses oförsvarligt eller inte.

Frikänns nu

Enligt hovrätten är intresset av att beivra mened, ett brott som innefattar ett åsidosättande av respekten för rättsväsendet, mycket starkt. Samtidigt väger intresset för den enskildes liv mycket tungt.

Hovrätten konstaterar därför att det, med anledning av dessa motstående intressen, inte kan sägas att mannens agerande varit oförsvarligt. Han har inte heller försatt sig i nödsituationen själv och det finns inga andra omständigheter som medför att gärningen ska anses oförsvarlig.

Han frikänns därför från menedsåtalet.