Chattmaterial från Encrochat har blivit en viktig pusselbit i en mängd stora utredningar om de allra grövsta brotten.
Den polisiära framgången har varit stor och nu vill Polisen se en lagändring som möjliggör att hemlig dataavläsning kan användas redan i underrättelsestadiet.
Det säger Linda H Staaf, chef för underrättelseenheten vid Noa, till Dagens Juridik.
– Det skulle underlätta mycket för svensk brottsbekämpning om hemlig dataavläsning också skulle kunna bli tillämpbar även i underrättelsesyfte.
När fransk polis förra året lyckades dekryptera Encrochat, ett chattverktyg som var omåttligt populärt bland kriminella, öppnades nya dörrar för svensk polis. Materialet som den franska polisen fick loss visade att kriminella personer kommunicerat mer eller mindre ohämmat med varandra – i tron om att ingen skulle kunna komma åt materialet.
Idag arbetar Polisen över hela landet – på bred front – med den information man fått del av via det dekrypterade Encrochatmaterialet.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
”Kommunicerat helt öppet och fritt”
Linda H Staaf är chef för underrättelseenheten vid Polisens Nationella operativa avdelning, och säger till Dagens Juridik att en av de största framgångsfaktorerna med Encrochat varit just den raka kommunikationen.
– Det som har varit den stora framgången för rättsväsendet är att de har kommunicerat helt öppet, fritt och känt sig trygga med det. Det är så välkänt bland den här typen av personer att Polisen använder sig av telefonavlyssning, varför man ofta är väldigt försiktig när man pratar i telefon. Men det har man inte varit här eftersom man kände sig så säker.
– Vi har kunnat kliva in bakvägen i en arena där den brottsliga verksamheten diskuteras och befinner oss mitt i ett kommunikationscentrum som i princip uteslutande handlar om kriminella upplägg. På så sätt har vi kunnat spåra upp kriminella aktörer och bygga ärenden mot var och en via detta. I normalfallet kan man komma åt den här typen av information först genom hemliga tvångsmedel när en förundersökning redan är inledd.
Bekräftar redan existerande underrättelsebild
Enligt Linda H Staaf har Encrochatmaterialet till mångt och mycket bekräftat den underrättelsebild som svensk polis haft sedan tidigare. Skillnaden är att man nu kunnat lägga personerna tyngre bevisning till last.
– Ur underrättelsesynpunkt har arbetet med Encrochat också gett oss ett kvitto på att vi ligger rätt . Vi kan nu i efterhand konstatera att de allra flesta aktörerna som dök upp i materialet, i synnerhet de som anstiftat olika typer av brott, var personer som var kända för oss sedan tidigare och personer som vi hade en god underrättelsebild av.
– Det vi många gånger har saknat tidigare är ju bevisning som håller hela vägen för en fällande dom. Men tack vare Encrochat har vi nu fått mycket bevisning mot personer som vi haft mycket underrättelser om. Det har inneburit att vi inte bara kunnat inleda nya ärenden mot dessa personer, utan även kunnat tillföra ny bevisning till tidigare förundersökningar som hade kört fast.
”Kommer att göra fler ingripanden”
Av taktiska skäl vill Polisen inte gå in på hur långt tillbaka i tiden informationen från chattarna sträcker sig då arbetet fortfarande pågår. Linda H Staaf är dock övertygad om att fler ingripanden kommer att ske.
– Helt klart är att vi kommer att göra fler ingripanden med den information vi har.
Så budskapet är att ingen sitter säkert?
– Exakt så!
”Vi har ett unikt tillfälle”
Polisen har vid flera tillfällen den senaste tiden rapporterat att man frihetsberövat en mängd nyckelpersoner inom den kriminella världen. Enligt Linda Staaf har Encrochat varit en viktig faktor i sammanhanget och hon beskriver läget som ett ”unikt tillfälle”
– Vi har på ett sätt ett helt unikt tillfälle eftersom vi sällan haft så många styrande personer som ligger bakom brott i den organiserat kriminella världen frihetsberövade samtidigt. Om arbetet med att minska tillväxten till de kriminella miljöerna i de utsatta områdena hade kommit ännu längre så hade den situation vi befinner oss i nu varit fantastiskt bra.
– Vi ser redan en tillfällig positiv effekt i våldsmiljöerna, men tyvärr finns det risk för att det är just en tillfällig situation eftersom vi vet att tillväxten in i de kriminella miljöerna fortfarande är stor. Däremot har polisen och andra samhällsaktörer nu en gyllene möjlighet att fånga upp ungdomar som annars skulle riskera att fångas upp av de som sitter frihetsberövade.
Vill kunna använda tvångsmedel i underrättelsesyfte
De polisiära framgångarna med Encrochat har gett mersmak och Linda H Staaf säger till Dagens Juridik att hon gärna skulle se en lagändring som möjliggör att hemlig dataavläsning kan användas i underrättelsesyfte.
– Encrochat handlar ju om hemlig dataavläsning och i nuläget måste vi ha utpekade aktörer som är misstänkta för ett konkret brott för att vi ska få använda hemlig dataavläsning inom ramen för en förundersökning. Vi ser ju vilka stora framgångar för rättsväsendet Encrochatinformationen har inneburit för rättsväsendet när vi fick ta del av den i underrättelsesyfte. Det skulle underlätta mycket för svensk brottsbekämpning om hemlig dataavläsning också skulle kunna bli tillämpbar även i underrättelsesyfte. Vi behöver kunna ta del av kommunikationen i klartext för att kunna förhindra att brotten sker.
Kan du förstå att det finns personer som ställer sig tveksam till att använda denna typ av tvångsmedel i underrättelsesyfte?
– Jag är själv jurist och hänger helt med i resonemangen om att det rör integritetsfrågor, men det vi är ute efter är absolut inte att kunna gå in i underrättelsesyfte på bred front. Jag skulle gärna se att det, som i andra länder, ska fattas ett domstolsbeslut om hemlig dataavläsning efter att polis och åklagare lagt fram sin underrättelsebild för domstolen. Det ska inte ske på lösa grunder.
Finns det inte en risk att det blir ett ”sluttande plan”?
– Jag tycker att det är viktigt att hela tiden ha med sig de där tankarna för det får absolut inte gå på ett sluttande plan. Men man måste också ställa sig frågan vilket alternativet är? Den situation vi har i Sverige i dag med de skjutningar och sprängningar som sker på allmänna platser kan också anses vara ett sluttande plan och också något som jag tror kränker integriteten hos vår befolkning. Hur ska man kunna känna sig trygg med en sådan utveckling? Integritetsperspektivet är viktigt, men det ska ställas mot perspektivet att vi har en våldsutveckling där Sverige i flera avseenden sticker ut jämfört med andra länder.
