Mannen nekades, genom en skrivelse under tecknad en chef för Kalmar Länstrafik, ersättning för sjukresor från sitt hem i Emmaboda till sjukhuset i Växjö.
Mannen, som inte fått någon besvärshänvisning, överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Växjö och begärde att det skulle laglighetsprövas.
Han ansåg sig ha rätt att överklaga beslutet med stöd av artikel 6 i Europakonventionen och påpekade att han hade blivit remitterad till Växjö för dialys.
Kunde inte laglighetsprövas
Förvaltningsrätten i Växjö konstaterade dock att skrivelsen utfärdats i enlighet med ett av landstinget antaget reglemente och utan utrymme för någon självständig bedömning.
Detta innebar att tingsrätten ansåg det vara fråga om ett så kallat tjänstemannabeslut av rent verkställande art som fattats utan delegation och därför inte kunde laglighetsprövas.
Beslutet upphävdes i kammarrätten
Mannen överklagade förvaltningsrättens beslut till kammarrätten i Jönköping som upphävde beslutet. Kammarrätten i Jönköping upphävde dock senare avgörandet. Kammarrätten delade bedömningen att beslutet inte kunde prövas genom laglighetsprövning.
Kammarrätten delade visserligen bedömningen att beslutet inte kunde prövas genom laglighetsprövning, men konstaterade med hänvisning till praxis från HFD om att ett beslut bör anses röra civila rättigheter eller skyldigheter om det inte finns klart stöd för en annan bedömning vilket gjorde beslutet överklagbart.
En av ledamöterna var dock skiljaktig och delade förvaltningsrättens bedömning.
HFD går på landstingets linje
Kammarrättens beslut överklagades sedan av Kalmar läns landsting till Högsta förvaltningsdomstolen som nu undanröjer kammarrättens beslut och fastställer förvaltningsrättens avvisningsbeslut.
HFD konstaterar att det varken av patientlagen eller lagen om kostnadsersättning vid sjukresor framgår att landstingen har en skyldighet att ersätta reskostnader till sjukhus i annat län.
Av Kalmar läns landstings regelverk framgår uttryckligen att sjukresor utanför länet endast ersätts när det valda sjukhuset ligger närmast patientens bostad.
Enligt HFD har mannen inte på rimliga grunder kunnat kräva ersättning enligt svensk rätt och artikel 6 blir alltså inte tillämplig.
