Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

NFC vill se mer frekvent användning av släktforskning

Nyheter
Publicerad: 2020-11-20 12:58
Foto: Jeppe Gustafsson / TT

Efter framgångarna med släktforskningsmetoden i Linköpingsärendet vill NFC att metoden ska införas nationellt – om det finns rättsliga förutsättningar för detta.
Det framgår av en färsk rapport från NFC som utvärderat pilotprojektet.

Nyligen fick det 14-år gamla dubbelmordet i Linköping sin lösning när den nu dömde mördaren, Daniel Nyqvist, kunde gripas.
Utredningen bedrevs delvis som ett pilotprojekt där polisen i Linköping anlitade släktforskare och använde släktforskningsdatabaser för att efterforska gärningsmannen.

Metoden som användes blev aktuell i Sverige efter att amerikansk polis med hjälp av just släktforskning för ett par år sedan lyckades gripa den så kallade ”Golden State Killer” – en seriemördare och våldtäktsman som gäckade polisen i Kalifornien i över 40 år.

Sedan 2018 har den svenska Polisen, parallellt med det arbete som gjorts inom ramen för Linköpingsutredningen, undersökt förutsättningarna för att använda dna-baserad släktforskning i sina brottsutredningar.

”Med rätt förutsättningar kan mycket grova brott lösas”

Nu har pilotprojektet utvärderats och i en färsk rapport från NFC föreslås att Polisen ska arbeta vidare med frågan och, bland annat, undersöka förutsättningarna för ett nationellt införande av metoden. Polisen ska bland annat undersöka vilka rättsliga förutsättningar som finns inför ett eventuellt införande av metoden, samt vilken arbetsmetod Polismyndigheten skulle kunna använda för att arbeta med dna-baserad släktforskning i brottsutredningar.

– Med rätt förutsättningar kan mycket grova brott som inte har klarats upp med andra utredningsåtgärder och tillgängliga forensiska verktyg lösas med denna metod. Dna-baserade släktforskningsdatabaser utgör ett exceptionellt verktyg för den brottsutredande verksamheten och användningen av verktyget behöver hanteras därefter, säger Ricky Ansell, verksamhetsexpert på biologisektionen NFC, som varit delaktig i pilotprojektets utförande, utvärdering och slutrapport i en kommentar.

I rapporten konstateras dock att det endast är spår från grova ouppklarade brott som bör behandlas med den aktuella metoden, sett ur ett proportionalitetsperspektiv. Detta eftersom hanteringen ”innebär en behandling av känsliga och omfattande personuppgifter för den person som avsatt spåret”. Dessutom medför behandlingen också ”att genetisk information
inte bara från släktingar utan även information från icke-relaterade personer till den person som avsatt spåret behandlas och jämförs mot spårets uppgifter”.


Dela sidan:
Skriv ut: