Utbildningsdepartementet baserar förslaget om ”flexibla behörighetskrav” på utredningen Framtidsvägen. Förslaget innebär bland annat att elever som har ”dokumenterat god allmän studieförmåga” ska kunna antas till yrkesprogram utan att vara godkända i engelska eller matematik. En förutsättning är att eleven har godkänt i minst åtta ämnen, inklusive svenska., och att meritvärdet uppgår till 90 poäng.
Skolverket anser att begreppet god studieförmåga är oklart och att det inte säger tillräckligt om en elevs förutsättningar att klara målen under gymnasietiden, och att därmed bli behöriga för högskolestudier. Skolverket vill därmed behålla kravet på godkänt i både matematik och engelska.
– Utan goda kunskaper i matematik och engelska blir det svårt för elever att klara karaktärsämnena på yrkesprogrammen. Det behövs för att kunna göra avancerade beräkningar eller förstå och använda manualer, säger Astrid Näslund, ansvarig på Skolverket.
Lärarförbundet anser att alla elever ska klara hela grundskolans uppdrag, och att det inte ska göras någon uppdelning mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram vad gäller krav för behörighet. Förbundet samtycker till programspecifika behörigheter, men ställer sig tveksamt till att slopa kravet på godkänt i matematik och engelska. Lärarförbundet varnar också för att förslaget kan medföra att dessa ämnen uppfattas som mindre viktiga av eleverna.
Enligt Lärarnas Riksförbund bör behörighetskraven samlas i en proposition för hela gymnasieskolan med krav på godkänt i svenska, engelska och matematik samt fem andra ämnen.
– Vi anser att det av gymnasieutredaren föreslagna behörighetskravet till yrkesprogram ska ligga fast. Det är förvånande att utbildningsdepartementets förslag inte ligger i linje med de kravnivåer som regeringen tidigare uttryckt, säger förbundets ordförande Metta Fjelkner.
Fredrik Olsson
