Den 1 februari inrättas en ny enhet vid Rikskriminalpolisen, Nationella korruptionsgruppen. – Självklart är vi positiva till inrättandet av NKG. Det var ju vår idé från början, säger överåklagare Gunnar Stetler, chef vid Riksenheten mot Korruption.
NKG är en ny nationell resurs som i samverkan med Åklagarmyndighetens Riksenhet mot korruption ska utreda ärenden som handläggs vid myndighetens korruptionsenhet. Enligt Riksåklagarens arbetsordning omfattar enhetens ansvarsområden bestickning enligt 17 kap 7 §, mutbrott enligt 20 kap 2 § brottsbalken samt brott som har samband med sådan brottslighet.
Gruppen kommer bestå av totalt 30 medarbetare varav cirka två tredjedelar rekryteras internt inom Polisen. Förutom poliser kommer också bland annat ekonomer och skattebrottsutredare att ingå i teamet.
NKG delas upp i tre avdelningar – Utredningssektionen, Kriminalpolisenheten, Rikskriminalpolisen där 25 av gruppens 30 medarbetare tillhör den förstnämnda.
Enligt överåklagare Stetler har diskussionerna om en nationell korruptionsgrupp länge varit på tal.
– Det har varit ett stående inslag i Åklagarmyndighetens önskemål sedan minst fem-sex år tillbaka.
Gruppen är också ett resultat av den hårda kritik som Justitiekanslern, JK, riktade mot polisen i april 2010 i samband med mututredningen kring JAS 39 Gripen.
– Polisen uppmanandes att inrätta en ny särskild enhet för korruptionsärenden eftersom de bristande polisresurserna kunde vara ett brott mot Sveriges internationella åtaganden, enligt JK.
– Till skillnad från då har vi nu resurser och kompetens på ett och samma ställe, vilket i de flesta fall är en god idé. Det var lite si och så med den saken tidigare, säger Stetler.
Wretling håller med och menar att det många gånger kan vara besvärligt för mindre polismyndigheter att få ärenden om mutor eller bestickning på sitt bord.
– Sådana ärenden kräver särskild kompetens och är tidskrävande, de skickas därför i många fall vidare till Stockholm.
– Men här har vi inte heller alltid tillräckliga utredningsresurser. Detta problem hoppas vi kunna lösa genom att samla våra resurser till NKG, fortsätter han.
NKG kommer därför nu per den första februari att ta hand om samtliga polisanmälningar rörande misstänkt korruption i Sverige.
Utredningarna kommer dock att vara besvärliga även för NKG, påpekar Wretling. Detta då varken den som gett eller tagit emot en muta brukar vara speciellt benägen av att prata med polisen.
– Det krävs normalt bevisning i form av dokument av olika slag, inte sällan från datorer.
En IT-forensiker kommer därför också att ingå i gruppen.
Betyder satsningen att problemen med korruption ökar i Sverige?
– Problemet är relativt litet vid en internationell jämförelse, men det är betydligt större än många tycker eller tror att det är. Frågor om korruption tas inte alltid på det allvar de förtjänar, säger Stetler.
