I sin bok ”Fällda för sexövergrepp – om rättsfall i Sverige” vill Thérèse Juel uppmärksamma vad hon anser är ett ”pågående systemfel”. Det hela började med att en bekant åtalades för våldtäkt.
– När jag så småningom blev insatt i målet upptäckte jag att anmärkningsvärt många detaljer och händelser som talade till min bekants fördel, helt hade lämnats utan intresse i förundersökningen.
I sin bok belyser Thérèse Juel tio olika rättsfall där män som alla dömts för sexbrott. Hon anser att bokens kanske viktigaste kärnfråga handlar om trovärdighetsbegreppet.
– Ofta gör domstolarna så kallade trovärdighetsbedömningar och lägger dem till grund för sina domskäl jämte uttrycket att uppgifterna som lämnats är tillförlitliga.
Juel vill visa hur svagheter och orimligheter tillsammans med det subjektiva begreppet trovärdighet kan läggas till grund för en fällande dom.
Författaren menar att flera av de iakttagelser som presenteras i JK:s utredning ”Felaktigt dömda” kan appliceras i hennes fallbeskrivningar. Några av iakttagelserna är bristfälliga undersökningar, vaga gärningsbeskrivningar, domar som grundats på ofullständigt underlag och otillräcklig granskning av målsägandeberättelse.
Enligt Thérèse Juel har den svenske medborgaren inte heller en fullgod möjlighet att pröva det offentligas handlande.
– På grund av den rådande orubblighetsprincipen är det nästintill omöjligt att få upprättelse, säger hon. Dåligt underbyggda domar i tingsrätt och hovrätt blir rättfärdigade när de når till Högsta domstolen, vars främsta riktmärke tycks vara att laga vunnen dom inte ska rubbas. Oavsett hur väl genomarbetad, och med nya omständigheter presenterad, en resningsansökan än är.
– Upprepade gånger har jag kunnat lägga märke till hur en målsägandes trovärdighet lett till hinder av objektiviteten i den rättsliga processen. Där det som talat till den tilltalades fördel helt ignorerats.
Åsa Persson
