Kommunernas behov av kvalificerat stöd är stort. Det kan sägas vara det sammanfattande budskap som Anna Carlstedt lämnar vidare med slutrapporten om arbetet mot våldsbejakande extremism.
Samordningen har funnits sedan 2014 och tre samordnare har passerat under 3,5 år – Mona Sahlin, Hillevi Engström och sist Anna Carlstedt. Sedan årsskiftet har Brottsförebyggande rådet tagit över ansvaret.
”Oändligt” antal möten
I slutrapporten konstateras att ”det är i lokalsamhället som extremistmiljöer växer fram, och det är där människor radikaliseras”.
Arbetet bestod inledningsvis i ett ”oändligt” antal möten och undervisningstillfällen mycket på grund av en ”besvärande aningslöshet” hos kommunerna som i stort ansåg att detta var en fråga för polisen.
Därefter började kommuneran inrätta egna samordnare, ta fram lägesbilder och handlingsplaner som tycks ha fungerat väl.
”Outtömligt behov”
Men rapporten beskriver ett fortsatt ”omfattande och närmast outtömligt” framtida behov för att fortsätta utveckla det lokala förebyggande arbetet mot extremism. Det kan handla om allt från att hantera enskilda individer till att arbeta med bostadsområden och skolor.
Anna Carlstedt trycker också på att kommunerna ”i högre grad än hittills behöver prioritera det förebyggande arbetet mot radikalisering, och alltså ligga närmare riskpersoner och riskgrupper”.
