”När den anställde tog med sig arbetsgivarens kundlistor slutade det med mångmiljonskadestånd”
KRÖNIKA – av Tommy Iseskog, arbetsrättsexpert, universitetslektor och författare
Vi har en lag om skydd för företagshemligheter (företagshemlighetslagen). När den kom (1990) fick lagen smeknamnet lex Bratt efter Boforsaffärens avslöjare. I praktiken är lagen väldigt viktig, men den uppmärksammas inte särskilt ofta. Jag har också noterat att många arbetsgivare inte har särskilt goda kunskaper om lagens innehåll.
Det är, för förståelsen av reglerna kring företagshemligheter, viktigt att betona att företagshemligheter inte behöver avse ”kanonhemligheter” à la Boforsaffären.
I grunden avgör arbetsgivaren (företaget) vilken information som ska betecknas som företagshemlighet. Företagshemligheten kan alltså handla om tekniska lösningar, produkter, produktionsmetoder, kunder, marknadsföring – och så vidare.
För att informationen ska utgöra en lagskyddad företagshemlighet krävs att företaget på något sätt har markerat att informationen är hemlig. Denna markering kan exempelvis ta sig uttryck i någon form av ”hemligstämpling”, information till anställda att sekretess råder eller sättet på vilket informationen förvaras/lagras.
Arbetsdomstolen har konstaterat (se till exempel AD 2003 nr 21 och AD 2010 nr 7) att kravet på ”hemlighetsmarkering” är uppfyllt, om arbetstagaren har förstått eller åtminstone borde ha förstått att uppgiften ifråga var ”hemlig”. Företagshemlighetslagen reglerar såväl straffskydd som skadeståndsskydd med avseende på företagshemligheter.
Straffskyddet formuleras i termer av företagsspioneri och olovlig befattning med företagshemlighet. Om någon uppsåtligen och olovligen anskaffar en företagshemlighet, kan agerandet utgöra företagsspioneri. Brottet olovlig befattning med företagshemlighet utgör ett så kallat häleribrott; om någon anskaffar en företagshemlighet som någon annan olovligen har anskaffat, kan ansvar för olovlig befattning med företagshemlighet utkrävas.
Det viktigaste skyddet för företagshemligheter är skadeståndsskyddet. Det är framför allt arbetstagare som kan göra sig skyldiga till handlingar som kan motivera skadestånd enligt företagshemlighetslagen. Regeln anger att, om en arbetstagare olovligen utnyttjar eller röjer en företagshemlighet, arbetstagaren har ett skadeståndsansvar. I praktiken kan detta handla om att en arbetstagare helt naturligt har tillgång till en företagshemlighet i sitt jobb men att han eller hon av någon anledning lämnar denna information till någon annan, som inte har lovlig tillgång till informationen ifråga.
Att en arbetstagare, som olovligen utnyttjar eller röjer en företagshemlighet i sin anställning är illojal och därmed på ett flagrant sätt bryter mot sitt anställningsavtal, är rättsligt självklart. Arbetsgivaren kan följaktligen avskeda arbetstagaren i en sådan situation. Att samme arbetstagare också kan bli skadeståndsskyldig är måhända inte lika självklart.
Detta skadeståndsansvar omfattar såväl ekonomisk som allmän (ideell) skada. Det ekonomiska skadeståndet avser den ekonomiskt mätbara skada som agerandet medfört. Det allmänna skadeståndet utdöms för den kränkning som arbetstagaren utsatt arbetsgivaren för.
Företagshemlighetslagen innebär även att det ovannämnda skadeståndsansvaret kan drabba en före detta anställd. I en nyligen avkunnad dom (AD 2013 nr 24) utdömde Arbetsdomstolen ett ekonomiskt skadestånd om 3,2 miljoner och ett allmänt skadestånd om 300 000 kronor.
Fallet handlade om en tidigare anställd i ett factoringbolag, som tog med sig kundlistor till en ny arbetsgivare; kundlistor som han utnyttjade i sitt nya jobb. För att en före detta anställd ska kunna göras skadeståndsansvarig, krävs att det föreligger ”synnerliga skäl”. Med detta uttryck avses till exempel att arbetstagaren har agerat på ett förslaget sätt (planerat att utnyttja företagshemlighet från sin tidigare arbetsgivare) eller tagit med sig företagshemliga dokument rörande information från den före detta arbetsgivaren.
Det borde ligga i arbetsgivarens intresse att klargöra för alla chefer och medarbetare vad som är företagshemligheter och vilken praktisk innebörd som företagshemlighetslagen har. Detta i syfte att förebygga onödiga missförstånd och att markera betydelsen av respekt för information, som kan vara av avgörande betydelse i och för en affärsverksamhet.
Tommy Iseskogs krönika är också publicerad i senaste numret av Dagens Juridiks systertidning Legally Business
