Var tredje domstol bedömer att nämndemännens beteende har påverkat rättens trovärdighet negativt, det visar Riksrevisionens rapport om nämndemän.
– De problem som granskningen belyser, och att nämndemannakåren inte speglar befolkningen fullt ut, kan i längden leda till minskat förtroende för rättsväsendet, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i ett pressmeddelande.
I rapporten lyfts att nämndemännen enbart får en kort introduktionsutbildning. Utbildningslängd varierar mellan domstolarna men kan i vissa fall vara på bara en timme.
Riksrevisionen konstaterar att nämndemännens beteende i rättsalen som var tredje domstol bedömt påverkar trovärdigheten negativt delvis beror på just bristande kunskaper. Riksrevisionen rekommenderar därför att nämndemännen ska få en bättre utbildning.
– En bättre introduktionsutbildning och repetitioner under mandatperioden skulle troligen även minska risken för fördomsfulla beslut, säger Linnea Olander, projektledare för granskningen i ett pressmeddelande.
Riksrevisionen lyfter samtidigt att få nämndemän tvingas sluta på grund av brott eller olämpligt beteende. Dagens juridik har tidigare skrivit om skälen till att nämndemän måste lämna uppdraget.
Löpande kontroller
Riksrevisionen rekommenderar även större möjlighet för domstolarna att göra löpande kontroll mot polisens register.
– I dagsläget har domstolarna små möjligheter att upptäcka om nämndemän begår brott efter att de tillträtt. Här bör regeringen överväga att ge domstolarna utökade befogenheter, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i ett pressmeddelande.
Spegla befolkningen
Vidare konstaterar Riksrevisionen att nämndemannakåren inte alls avspeglar befolkningen när det kommer till ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke. Bland annat är yngre och utlandsfödda underrepresenterade.
Riksrevisionen rekommenderar därför riktade kommunikationsinsatser som når underrepresenterade grupper.
