Detta är resultatet av en undersökning som redovisas i en doktorsavhandling vid Uppsala universitet som är gjord av nationalekonomen Linna Martén.
– Bilden i Sverige har varit att nämndemännens bakgrund inte påverkar utfallet. Men internationell forskning har visat att faktorer som ska vara irrelevanta, som domares kön och etnicitet, ändå påverkar utfallet.
Rapportens resultat visar att så även är fallet i Sverige.
Materialet bygger på nästan 16 000 asylärenden från migrationsdomstolarna i Malmö, Stockholm och Göteborg mellan åren 2011 och 2013 där nämndemän deltagit.
– Jag såg att antalet beviljade asylärenden är högre när nämndemännen är valda av politiska partier som är positiva till invandring, och lägre när nämndemännen kommer från parter som är negativa till invandring, säger Linna Martén.
Slumpen får betydelse för utgången
De genomsnittliga antalet domar där migrationsdomstolarna beviljat asyl är 13 procent.
Jämfört med fall där det bara fanns nämndemän från moderaterna och socialdemokraterna är sannolikheten för beviljad asyl upp till tre procentenheter högre när nämndemännen valts ut av Vänsterpartiet, Miljöpartiet eller Kristdemokraterna.
Om nämndemännen är utvalda av Sverigedemokraterna är däremot sannolikheten för asyl 2,5 procentenheter lägre.
– För den asylsökande så betyder det här att slumpmässiga faktorer har betydelse. Det spelar roll vilken sammansättning rätten har just den dagen som målet prövas.
Ifrågasätter nämndemän i asylprocesser
Gregor Noll är professor i folkrätt vid Lunds universitet och expert på den svenska asylprocessen. Han intervjuas i Sveriges Radio efter att ha tagit del av den nya forskningen.
Han tar upp det faktum att trovärdighetsfrågor spelar stor roll i asylfrågor och att det är det som skapar de skillnader i dömandet som rapportens resultat visar.
– Och det får vi inte bort ur systemet, och det ska vi inte få bort eftersom dömande verksamhet bygger på att en person ställer sitt omdöme till förfogande för rättsprocessen.
– Så då blir frågan om det är meningsfullt att behålla nämndemannasystemet i migrationsdomstolarna. Det vi borde diskutera med större intensitet efter den här studien är om vi vill ha kvar nämndemannainslaget i asylprocessen.
Ramberg: ”Får inte vara politik vid trovärdighetsbedömningar”
Också Advokatsamfundet Anne Ramberg intervjuas av Sveriges Radio.
Nämndemän ska spegla den allmänna rättsuppfattningen i samhället. Kan det då inte vara så att studien visar att det här helt enkelt slår igenom i trovärdighetsbedömningarna i migrationsmålen?
– Trovärdighetsbedömningar kan man inte ha, om man till grund för dem lägger politiska värderingar. I det ligger att man då gör en annan trovärdighetsbedömning när det kommer sökande från ett visst land, till skillnad från ett annat land och att man gör olika bedömningar.
– Om det är så att det återspeglar den allmänna rättsuppfattningen i samhället så är det ett utmärkt exempel på varför nämndemän inte ska sitta i svenska domstolar. Domstolar ska tillämpa lagstiftning, grundläggande rättigheter och respektera alla likhet inför lagen.
Gregor Noll anser att nämndemannasystemet i migrations- och asylprocessen borde tas bort.
– Vi har systemet för att vi vill förankra rättsprocessen i en social verklighet. Vi vill att personer som lever sitt liv i någon bemärkelse i samma omständigheter som den personen som bedömningen gäller, ska kunna träda fram och säga ”ja i stort känner vi igen det här, denna person talar sanning, eller inte sanning”. Det är ett inslag vi historiskt sett har velat föra in i domstolsprocessen.
Men i just asylprocesser håller inte det här resonemanget menar Greger Noll.
– Här kommer en person från ett annat land, från en annan social verklighet, till vårt land och blir föremål för en rättsprocess. Då går det inte säga att vi ersätter den kontext som råder i Syrien med ett antal svenska partipolitiska representanter och då får vi en lika bra bedömning. Det är fullständigt ogrundat.
Folkrättsligt problematiskt att vägra asyl
Det går att ifrågasätta om asylprocessen inte blir så rättsosäker att det strider mot rätten till rättsmedel enligt Europakonventionen.
– Studien skulle kunna ge upphov till att vi ställer vidare frågor. Jag tänker enbart på de siffror som forskaren tagit fram rörande Sverigedemokratiska nämndemän, eftersom det som är folkrättsligt problematiskt är ju om vi förvägrar en person ett skydd som person bör ha enligt flyktingrätten.
Forskningsrapporten hittar du här.
Foto: Privat, Cornelius Poppe/TT
