I januari blev det känt att Justitieombudsmannen, JO, inlett en förundersökning om misstänkt tjänstefel mot Högsta domstolens ordförande Stefan Lindskog. Innan dess ska polisens avdelning för särskilda utredningar ha utrett Lindskog och skickat ärendet vidare till Särskilda åklagarkammaren.
Utredningen är belagd med sekretess men Expressen har tidigare rapporterat att den gäller ett beslut som Lindskog fattade förra sommaren – om att inte bevilja prövningstillstånd i ett skadeståndsmål. En delägare i bolaget Environiq hade stämt bolagets ledning och huvudägare. Genom sitt privata bolag hade Lindskog investerat miljonbelopp i bolaget.
Till Expressen sa Lindskog att han inte hade tagit några ”ovidkommande hänsynstaganden” i samband med hans beslut och att han inte heller kände till att han ägt aktier i bolaget:
”Eftersom jag lämnat ut det till diskretionär förvaltning för att inte komma i några situationer där mitt kapitalinnehav ska kunna kasta en skugga över vad jag gör, så vet jag inget om det. Jag har lämnat bort det och vet inte något”.
Lindskogs förvaltare är hans särbos bror, som är knuten till kapitalförvaltningsbolaget Quesada.
Sex månader senare utreder JO fortfarande ärendet.
Varför dröjer det?
– Jag vet inte, säger Stefan Lindskog i en lång intervju med Dagens Juridiks systerpublikation Legally Yours.
– I tidningarna har jag läst att det handlar om en anmälan på uppemot 400 sidor. Man kan väl ana att om någon lämnat in en så omfattande anmälan så finns det väldigt många påståenden som JO känner sig föranledda att kontrollera. Det kan ta tid.
Hur har utredningen påverkat dig?
– Jag försöker tänka bort den.
Är det svårt?
– Personligt är det faktiskt inte svårt. Men det är lite tröttsamt att folk undrar, frågar vad som händer. Jag har inte en susning.
– Det jag vet är att jag inte har något konkret minne av det där målet. Jag hanterar hundratals sådana mål varje år och eftersom jag inte kommer ihåg det kan jag inte heller ha reflekterat över att det skulle ha varit något konstigt med det.
Har utredningen skadat domstolen?
– Den har väl i alla fall inte ställt den i ett bättre skick. Men jag är övertygad om att de som vet hur arbetet här fungerar och känner mig, alla inser att det här är uppåt väggarna.
– Ytterst är det ett påhopp på mig. Någon är förbaskad på mig och har sjösatt det här. Det är ett angrepp på mig och den domargärning jag är stolt över. Ur det perspektivet kan man bli rätt så upprörd. Men jag slår ifrån mig det.
– Jag vet med bestämdhet att det inte förekommit något hänsynstagande som skulle vara ovidkommande. Det är ingen situation där jag kan fundera på om jag skulle ha gjort något annorlunda för det finns ingenting att fundera på.
I augusti slutar Stefan Lindskog som Högsta domstolens ordförande, en post han haft sedan 2016.
– Det här är två år som passerat fruktansvärt fort. Det har varit en angenäm tid.
Stefan Lindskog har varit justitieråd i ett decennium. Hösten 2007 ringde dåvarande justitieminister Beatrice Ask (M) och frågade om han var intresserad av jobbet. Innan dess var han i många verksam som advokat med en rad profilerade uppdrag, bland annat som likvidator i Trustormålet. Under en rad år var han även ordförande för Advokatsamfundet.
– Som justitieråd är betydelsen av lagspelet tydligt. Som advokat är man i mycket en solist, du står ensam på scenen. När vi är fem som dömer blir man en del av ett kollegium, alla med olika kompetenser, personligheter och erfarenheter. Vi får olika roller i målet, beroende på hur laget ser ut.
– Betydelsen av att få det att fungera är något av det som jag lärt mig mest här.
Tycker du att stämningen i gruppen förändrats under din tid i HD?
– Över tid har det blivit öppnare och friare diskussioner, i kombination med de gamla strukturerna. Föredragningarna är till exempel strikt reglerade. Först går vi varvet runt, och då får man inte bli avbruten. När den dansen är avslutad och alla fått säga sitt så har vi ett fritt meningsutbyte där alla får pröva sina tankegångar. Det här har utvecklats allt eftersom vi har adderat nya kollegor till domstolen.
Vilket mål är du mest nöjd med?
– Ett av de i många hänseenden mest lyckade är de här fruktdrycksburkarna i Kezban-målet (Dagens Juridik 2013-10-22). Det var ett mål som inletts i hovrätten, sådana mål får vi direkt hit. Till en början tyckte vi kanske att det var ett relativt oviktigt mål. Men när vi grävde i det insåg vi att det innehöll väldigt mycket.
– Jag har återkommit till det flera gånger. Det var ju Centrum för rättvisa som drev frågan och de har varit duktiga i många fall. Jag har återkommit till målet flera gånger, det är ett av de prejudikat det varit roligast att vara en del av.
– Ett annat mål som uppskattats mycket i domstolarna är det så kallade balkongmålet (Dagens Juridik 2015-11-04). Ambitionen härifrån var att lägga upp ett mönster som skulle kunna vara en normalordning för hur man värderar bevisning i vissa situationer.
– Det är roligt att det fick stor uppmärksamhet, för det var ett dyrt mål. Det var två veckors huvudförhandling, på samma tid hade vi hunnit med 4-5 andra mål. Då vill det till att det är värt mödan.
Resonerar ni ofta på det sättet?
– Hela tiden. Det är en kostnads-intäktsanalys. Hur mycket arbete måste vi lägga ned – och vilken prejudikatnytta åstadkommer vi? Även om det finns grund för prövningstillstånd så är vi inte skyldiga att meddela det. Vi måste väga in vilken prejudikatnytta som vi skulle kunna åstadkomma.
Vad ska du göra när du slutat?
– Jag har fortfarande tid kvar här och tänkte försöka vara så produktiv som möjligt. Framöver så har vi tänkt göra en del långresor. Bland annat till Antarktis och Hawaii.
Vad kommer du sakna mest från HD?
– Det har varit kul med det kollegiala arbetat och att få vara med i det normbildande arbetet. Men jag kulle inte säga att jag kommer att sakna något, snarare känna tacksamhet över att ha fått vara med.
Läs en längre intervju med Stefan Lindskog i Legally Yours.
Peter Johansson
