Svenska myndigheter varnar för att så kallade neobanker löper betydande risk att utnyttjas av kriminella för bedrägerier, penningtvätt och terrorfinansiering.
I en färsk rapport föreslår myndigheterna att neobankerna ska begränsas från att erbjuda vissa tjänster som kan vara attraktiva för brottslingar.
Banker vars tjänster tillhandahålls helt digitalt via appar och hemsidor, så kallade neobanker, löper betydande risk att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Det visar en myndighetsgemensam nationell riskbedömning för 2023-2024, enligt ett pressmeddelande från Skatteverket.
Neobankernas tjänster är ofta enkla att använda och kunderna kan vara anonyma. Det gör det lätt att flytta och tvätta brottsvinster varför neobanker riskerar att bli verktyg i brottslig verksamhet.
Skatteverket hänvisar till att rapporten ”Nationell riskbedömning 2023/2024 – Neobanker”, visar vilka hot och sårbarheter som är kopplade till neobanker.
Penningtvätt
Lagen om straff för penningtvätt är abstrakt och kan vara svårtolkad. Men under senare år har Högsta domstolen försökt bota denna brist med vägledande avgöranden. Under detta avsnitt går Henrik Olsson Lilja från Olsson Lilja Advokater igenom straffrättslig lagstiftning. Du får insikt om skillnaderna mellan det administrativa och det straffrättsliga regelverket samt kunskap om hur lagstiftningen ska tolkas utifrån avgöranden från Högsta domstolen.
Exempel på sårbarhet
Ett exempel på sårbarhet är när kunden ska bekräfta sin identitet.
”Hos vissa neobanker räcker det med styrkta kopior på en id-handling och ett foto på kunden. Genom att förfalska id-handlingar kringgås verifieringsprocessen vilket gör att kriminella kan utnyttja andras identitetshandlingar och använda kontomålvakter. I många skatteutredningar har Skatteverket noterat att konton i neobanker utnyttjas vilket innebär risk för skatteundandragande och penningtvät”, skriver Skattemyndigheten.
Rapporten tar även upp att det finns otydligheter i regelverket när det gäller om neobanker omfattas av det automatiska informationsutbytet om finansiella konton.
”Information om de finansiella konton som svenskar har i andra länder ska rapporteras till Skatteverket från andra EU-länder och från länder inom OECD-samarbetet. Myndigheterna betonar att frågan om en harmonisering av regelverket när det gäller rapportering av konton i neobanker inom EU och OECD måste lyftas”, skriver Skatteverket.
Möjligheter till sanktioner
En rekommendation i rapporten är att Skatteverket ska se över möjligheten att införa sanktionsavgifter när banker och andra finansiella institut inte lämnar kontrolluppgifter om utlandsbetalningar i tid eller inte alls.
Vidare förordas att det ska utredas om det finns förutsättningar att neobanker ska omfattas av konto- och värdefacksmekanismen, en teknisk plattform som har utvecklats av Skatteverket och som ger brottsutredande myndigheter tillgång till uppgifter om vilka konton en person eller ett företag har.
Samordningsfunktionen består av: Bolagsverket, Brottsförebyggande rådet, Ekobrottsmyndigheten, Fastighetsmäklarinspektionen, Finansinspektionen, Kronofogdemyndigheten, Länsstyrelsen Skåne, Länsstyrelsen Stockholm, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Polismyndigheten, Revisorsinspektionen, Skatteverket, Spelinspektionen, Säkerhetspolisen, Tullverket, Åklagarmyndigheten och Sveriges Advokatsamfund.
I slutet av 2023 fanns det cirka 30 neobanker under Finansinspektionens, FI:s, tillsyn som exempelvis Revolut, Northmill, Lunar, Klarna och Marginalen.
