Statskontorets kartläggning visar att det som man kallar för ett ”modernt psykologiskt försvar” i hög grad handlar om en förmåga som man bygger upp i fredstid.
Det handlar om att ”stärka befolkningens motståndsanda och försvarsvilja”, det vill säga få oss att bli mer motståndskraftiga mot desinformation.
”Otydlighet kring begreppsanvändningen”
Men många myndigheter anser att regeringen behöver klargöra sina förväntningar på dem för att de ska kunna bidra till det psykologiska försvaret ”på ett ändamålsenligt sätt”.
Kunskap om psykologiskt försvar och utbildningar om totalförsvar och informationspåverkan har ökat den senaste tiden. Samtidigt är psykologiskt försvar ett begrepp som många myndighetspersoner inte verkar veta vad det konkret betyder.
Statskontoret pekar på en problematisk ”otydlighet kring begreppsanvändningen”.
Demokrati, försvar och beredskap
Statskontorets kartläggning visar att de flesta statliga myndigheterna har verksamheter som är av betydelse för ett modernt psykologiskt försvar.
Men samtidigt är det bara en dryg tredjedel av myndigheterna som själva anser att de är en del av det psykologiska försvaret som till exempel kan gå ut på att sprida information om demokrati, försvar och beredskap. Detta som en kunskapsbas och motvikt till desinformation som är till för att påverka beslutsfattare eller opinioner.
MSB central aktör men inte ansvarig
I rapporten pekas Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ut som den centrala aktören, men det finns även andra myndigheter med viktiga uppgifter. Hit hör till exempel Länsstyrelserna, Försvarsmakten och Säpo, Skolverket, Statens medieråd och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Ingen myndighet har dock i dagsläget ett uttalat ansvar för det psykologiska försvaret, konstaterar Statskontoret.
