Då antalet myndighetsgemensamma kontroller ökade under 2024 jämfört med föregående år identifierades fler brott och regelöverträdelser.
Ekonomiska återkrav och utbetalningar som stoppats till följd av oegentligheter uppgår till totalt drygt 91 miljoner kronor.
Under 2024 har antalet myndighetsgemensamma kontroller ökat jämfört med föregående år, vilket har lett till fler identifierade brott och regelöverträdelser. Det framgår av ett pressmeddelande från Arbetsmiljöverket.
Ökad mängd kontroller har resulterat i betydande ekonomiska återkrav och utbetalningar som stoppats till följd av oegentligheter.
– Arbetslivskriminalitet hotar både seriösa företag och enskilda människor. Vi ser en tydlig effekt av vårt samordnade arbete. Genom fler kontroller och skärpta metoder har vi kunnat identifiera fler brott och säkerställa en rättvis konkurrens. Ingen ska behöva arbeta under osäkra och olagliga förhållanden, säger Arne Alfredsson, chef för myndighetssamverkan på Arbetsmiljöverket.
Insatser mot riskbranscher
Insatserna riktas huvudsakligen mot riskbranscher såsom restaurang, handel, bilverkstäder och byggsektorn.
– Många gånger ser vi att den organiserade brottsligheten ligger bakom och att de tjänar stora pengar på arbetslivskriminalitet. Samarbetet mellan våra myndigheter och nya möjligheter att dela information har gett oss bättre verktyg att bekämpa den organiserade brottsligheten och den kriminella ekonomin, säger Mats Berggren, biträdande chef Noa, Polismyndigheten.
Totalt har myndighetssamverkan genererat drygt 91 miljoner kronor i återkrav, nekade utbetalningar, avgifter och höjda skatter till det allmänna.
– Arbetet mot arbetslivskriminalitet handlar inte bara om att stoppa olagliga verksamheter, utan också om att skydda seriösa företag och arbetstagare. Att våra insatser har lett till större återkrav och förhindrade utbetalningar visar att vi går i rätt riktning, säger Nina Blomkvist, nationell samordnare mot arbetslivskriminalitet, Skatteverket.
Utländsk arbetskraft särskilt utsatta
Utländsk arbetskraft utan kännedom om svenska lagar och regler är ofta särskilt utsatta för exploatering.
– Individer utsatta för människohandel eller människoexploatering har identifierats i en mängd branscher, bland annat restaurang, grön näring och skönhet- och kroppsvård. Vi behöver utveckla våra metoder inom samverkan för att personerna ska få tillgång till de stödinsatser de har rätt till, säger Paulina Bolton, utredare vid Nationella samordningen mot prostitution och människohandel, Jämställdhetsmyndigheten.
I juli 2024 trädde en ny lag med sekretessbrytande bestämmelser i kraft, vilket har underlättat informationsdelning mellan myndigheter. Detta har gjort kontroller mer träffsäkra och bidragit till effektivare bekämpning av fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.
– Arbetslivskriminalitet får stora konsekvenser för samhället. Utöver att utsatta arbetstagare utnyttjas skapas också en osund konkurrens där seriösa företag riskerar att konkurreras ut av kriminella aktörer. Den nya lagstiftningen har gjort att vi snabbare kan dela information och identifiera misstänkta verksamheter, vilket är positivt, säger Anna Karin Hansen, chef för brottsförebyggande kansliet, Ekobrottsmyndigheten
Ny lag underlättar samarbetet
En ny lag med sekretessbrytande bestämmelser har underlättat informationsutbytet mellan samverkande myndigheter, men informationsutbytet är fortsatt en utmaning i praktiken mellan vissa myndigheter och aktörer, särskilt kommuner och regioner.
Det finns behov av en sekretessbrytande bestämmelse mellan dessa myndigheter för att effektivisera arbetet ytterligare.
Myndigheterna har fått ett utökat uppdrag att bekämpa arbetslivskriminalitet och organiserad brottslighet i företagsmiljö och människoexploatering. Det syftar till en mer effektiv och varaktig myndighetssamverkan.
– Arbetet mot arbetslivskriminalitet är en samhällsutmaning där allmänhetens engagemang spelar en viktig roll. Genom informationskampanjer har vi under året uppmanat allmänheten att vara vaksam på oskäligt låga priser. ”Priset bakom priset” kan vara att människor utnyttjas eller att brottslighet finansieras. Låter det för bra för att vara sant – är det oftast det, säger Arne Alfredsson, Arbetsmiljöverket.
