Bolagsverket får allvarlig JO-kritik för att under flera år ha uppmanat sökande att betala en registreringsavgift – trots att ärendena är avgiftsfria.
”Den som är part i ett ärende hos en myndighet ska givetvis kunna lita på att myndighetens besked är korrekta och att de åtgärder som myndigheten vidtar i ärendet har stöd i rättsordningen”, skriver JO i beslutet.
Trots att det är avgiftsfritt att få ett ärende om avregistrering från registret mot penningtvätt så har Bolagsverket under flera år skriftligen uppmanat sökande att betala en registreringsavgift.
Felet beror på att myndigheten har tekniska begränsningar i sitt handläggningssystem. Bolagsverket har löpande återbetalat de som betalat för den avgiftsfria hanteringen.
Anmäldes av bolag
I december i fjol anmäldes myndigheten till JO. Enligt anmälan hade ett bolag lämnat in en anmälan om avregistrering från registret. Trots att detta är avgiftsfritt fick bolaget några dagar senare ett betalningskrav om 1 300 kronor från Bolagsverket. När bolaget bestred fakturan fick de beskedet att ”myndigheten skickar ut betalningskrav med automatik så snart ett ärende till registret mot penningtvätt diarieförs.”
Bolagsverket meddelar att de sedan den 26 januari 2026 inte skickar betalningsmeddelanden i den typen av ärenden.
Pågick i över fem år
Enligt JO:s utredning har däremot myndigheten mellan december 2020 och januari 2026 skickat uppmaning om att betala en registreringsavgift i samband med att personer ansökt om avgiftsfri avregistrering från registret. I flera fall ska avgiften ha betalats in.
”Jag kan därmed konstatera att förfarandet inte bara stred mot förordningen utan också drabbade enskilda menligt. Att Bolagsverket inte hade för avsikt att behålla felaktigt inbetalda avgifter och att dessa återbetalades till sökandena saknar betydelse i sammanhanget”, skriver chefsJO Erik Nymansson i beslutet.
Bolagsverket får därav allvarlig kritik för att myndigheten under fem års tid uppmanat sökande att betala för något som enligt lag är avgiftsfritt.
”Den som är part i ett ärende hos en myndighet ska givetvis kunna lita på att
myndighetens besked är korrekta och att de åtgärder som myndigheten vidtar i
ärendet har stöd i rättsordningen”, står det i beslutet.
