MUF till attack mot Beatrice Ask: ”Kronvittnen riskerar att allvarligt försämra rättssäkerheten”

DEBATT – av Alexandra Westman, jur stud och ledamot av Moderata ungdomsförbundets förbundsstyrelse

Igår inleddes Nya Moderaternas arbetsstämma. I helgen ska över 200 politiska förslag diskuteras och behandlas, bland dessa finns förslaget om att införa kronvittnen.

Att vittnen som erkänner sina gärningar och anger medbrottslingar ska kunna erbjudas kortare straff är problematiskt och grundläggande rättsprinciper riskeras. Det är därför beklagligt att partistyrelsen – med Beatrice Ask i täten – svängt i denna fråga. Till vilket effektivitetspris ska vi riskera rättssäkerheten?

Sverige är ett tryggt land att bo i. Vi kan vara glada och stola över att vi vid internationella jämförelser klarar oss bra. Den upplevda tryggheten i Sverige har ökat sedan Alliansen fick makten 2006. Totalt satsar regeringen drygt tio miljarder mer på rättsväsendet än år 2006.

Vi har fler poliser, men fortfarande är andelen uppklarade brott alldeles för låg. Regeringen bör fortsätta satsa på reformer som ökar tryggheten men införande av kronvittnen är inte rätt väg att gå.

Moderata Ungdomsförbundets roll är att våga ifrågasätta partiets politik. Nya Moderaterna har under de senaste tio åren genomgått ett stort förnyelsearbete som vi nu fortsätter. Våra valframgångar de senaste två valen beror uteslutande på vilja och mod att våga omvärdera och förnya våra ställningstaganden.

Det finns fördelar med kronvittnen. Vissa brott kan utredas snabbare och mer effektivt och kan påverka polisens möjligheter att bekämpa den organiserade brottsligheten. Snabbhet och effektivitet kan dock inte uteslutande vara ledord för den svenska rättspolitiken. Målet ska alltid vara att garantera alla medborgare säkerhet och trygghet.

Kronvittnen är problematiskt ur flera perspektiv. Rättvisa får aldrig vara förhandlingsbar, det ska inte vara möjligt att köpa sig fri från straff. Införande av kronvittnen skulle riskera flera grundläggande principer för det svenska rättsväsendet – som proportionalitet, likhet inför lagen och förutsebarhet.

Straff som reduceras till följd av gärningsmannens angivelser frångår till exempel principen om att straff ska utdelas utifrån hur allvarligt brottet i fråga är.

Kronvittnessystem ställer även en rad frågor kring bevisvärdering. Hur ska uppgifter som framkommer värderas? Många gånger kan det vara svårt att avgöra vad som är sanningsenligt. Vem gjorde egentligen vad? Tjänar det gärningsmannen något annat syfte än straffreducering att lämna just denna uppgift?

I Sverige utreder polis och åklagare i huvudsak brott och domstolar värderar bevis. Ett system med kronvittnen ruckar även på denna ansvarsfördelning. En åklagare som ska förhandla med ett vittne måste då även göra viss bevisvärdering.

Flera har kritiserat förslaget om kronvittnen – däribland Advokatsamfundet. Under de senaste åren har vi med hjälp av Alliansregeringen fått en mer effektiv polisorganisation där poliser nu får ägna sig åt att klara upp brott snarare än sitta bakom skrivbord.

Ökade satsningar på fler poliser ute på gator och torg har lett till att fler känner sig trygga. Att införa ett system med kronvittnen vore att frångå flera grundläggande principer i det svenska rättssystemet och riskera att allvarligt försämra rättssäkerheten.