En redan ”intecknad” marknad i kombination med motsträviga myndigheter som inte släpper in privata företag är en del av orsakerna till att privatiseringen av kollektivtrafiken i Sverige har misslyckats. Det konstateras i en ny rapport från Trafikutskottet som har följt upp vad som har hänt efter att kollektivtrafiklagen infördes år 2012.
Gruppen som har gjort uppföljningen konstaterar att marknadsöppningen ”fått ett mycket begränsat genomslag och att lagen i väsentliga delar inte fungerat så som det var tänkt”.
Trafikutskottet uppmanar nu regeringen att bestämma sig för vilket system för kollektivtrafik man önskar ha i Sverige. Utskottet bedömer att Sverige riskerar en resursbrist som kommer att drabba resenärerna i form av sämre lokaltrafik till högre priser om man inte får ordning på hur den nya lagstiftningen ska tillämpas.
Reformen har haft marginell betydelse
Med reformen skulle privata företag konkurrera med de skattefinansierade alternativen men som det ser ut har reformen haft ”en högst marginell betydelse för utbud och resenärernas valmöjligheter” och den kan betraktas som ”ofullbordad” konstaterar man i rapporten.
I granskningen pekar man på att Trafikverket, Transportstyrelsen och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM) ”prioriterar pålitliga kollektivtrafiksystem”.
Man framhåller också hur subventioner snedvrider konkurrensen och påverkar möjligheterna att etablera nya alternativ samtidigt som det finns farhågor om att de stora regionala skattefinansierade tågsamarbetena kommer att vara kostnadsdrivande istället för tvärtom.
Fördel för offentliga finansierade alternativ
Enligt granskningen har det visserligen skett en så kallad marknadsförskjutning med den nya kollektivtrafiklagen men det har bara varit till den offentligt organiserade trafikens fördel.
När det gäller tågen har detta till exempel lett till omfattande länsgränsöverskridande trafik som konkurrerar ut kommersiell tågtrafik som i nuläget mest håller till på regional nivå.
Det saknas även tillgång till en gemensam infrastruktur med informationssystem och samordnade biljettsystem både för buss och tåg vilket också gör det svårare för privata företag att ta sig in på marknaden.
Det kommersiellt inslag när gäller trafik över länsgränserna ligger i dag på 44 procent medan det i den regionala kollektivtrafiken endast är 2,9 procent som körs på rent kommersiella grunder.
Agerar inte för öppenhet och mot diskriminering
Den regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM) får hård kritik för att man ”ännu inte agerar i enlighet med principer som öppenhet, icke-diskriminering och proportionalitet”.
Trafikutskottet anser också att RKM ”som regel inte verkar betrakta kommersiell trafik som en potentiell resurs för effektiv kollektivtrafikförsörjning”.
En av förklaringarna till RKM:s inställning kan enligt rapporten vara att man inte vill vara ”beroende av kommersiella aktörer som kan avsluta sin samhällsservice med 21 dagars varsel och som därmed medför både extra besvär och offentliga kostnader”.
Många brister i kollektivtrafiken
Rapporten visar också att det finns brister och oklarheter i tillsynen av kollektivtrafiken.
Ett annat problem för resenärerna är enligt rapporten bristen på information, särskilt i samband med olika störningar. Informationen brister också för dem som inte har tillgång till internet samt för personer med funktionsnedsättning.
Det finns också ett bristande ansvar för verksamheten vid stationerna som framför allt drabbar resenärerna, men också operatörerna. Tillgängligheten till stationer och hållplatser för personer med funktionsnedsättning är fortfarande ett stort problem.
