Våren 2006 beslutade ledningen för Motormännen att anställningen skulle avslutas. Mannen tog en ny anställning hos ett konkurrerande företag under hösten samma år. Tvisten i målet rör nu om anställningen upphört med omedelbar verkan i april 2006 eller om VD: n sagts upp med uppsägningstid.
Enligt Motormännen har grund för avskedande förelegat då mannen handlat illojalt under uppsägningstiden. Tingsrätten dock konstaterar att det av ordalydelsen av den frivilliga överenskommelse som parterna slutit i april 2006 och som gav VD: n rätt till lön och pensionsförmåner under tolv månader inte går att fastställa den gemensamma partsavsikten.
Av de vittnesuppgifter som lämnats i målet från såväl VD: n som Motormännens styrelsemedlemmar framgår enligt tingsrätten att den gemensamma partsavsikten varit att VD: ns anställning skulle avslutas med omedelbar verkan och VD skulle erhålla lön och pensionsförmåner såsom avgångsvederlag. Om avsikten var att VD: n skulle fortsätta att vara anställd under uppsägningstiden var det enligt domstolen upp tilll bolaget att klart ange detta i överenskommelsen och att göra VD: n uppmärksam på detta.
Tingsrätten konstaterar också att mannen inte varit förhindrad att ta annan anställning i avsaknad av konkurrensklausul, att det inte finns något oskäligt moment som kan bli föremål för jämkning enligt 36 § avtalslagen. VD: n anses heller inte ha röjt företagshemligheter, då de hemligheter som bolagets påstår att han röjt är av så allmän prägel inom branschen att de inte kan sägas vara utmärkande för just bolagets verksamhet
