Hovrätten ändrar rubriceringen och dömer en pappa för ett andra mordförsök efter ett angrepp mot sina båda söner och sin egen mor i oktober förra året.
Till skillnad från tingsrätten anser hovrätten att pappan under alla förhållanden måste ha insett att det fanns en hög och konkret risk för att sonen kunde dö till följd av angreppet.
Det var en tidig måndagsmorgon förra året som det inkom ett samtal till SOS-Alarm där en man berättade att han hade en åttaårig pojke hos sig, som uppgav att hans pappa slagit honom med ett järnrör i huvudet. Enligt inringaren hade pojken, som bar keps, en blödande skada på huvudet och berättade att hans lillebror och farmor fortfarande befann sig med pappan i dennes bostad. Mannen som ringde larmsamtalet uppgav också att han själv just blivit hotad av pojkens pappa med en yxa i dennes bostad.
När Polisen anlände till pappans bostad hittade man hans mamma, sönernas farmor, sittandes på köksgolvet kraftigt blödande och knappt kontaktbar. På övervåningen påträffades pappan sittandes på huk i den yngsta sonens rum. På golvet låg pojken i en blodpöl med en stickskada i halsen. Han var till synes livlös, men när han gav ifrån sig ett ljud förstod poliserna att han var vid liv.
I rummet påträffades en yxa, en kofot samt två knivar.
Pappan greps omedelbart och kom senare att åtalas för i första hand mordförsök och i andra hand synnerligen grov misshandel. Han åtalades också för grovt olaga hot.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Lider av psykisk ohälsa sedan länge
Pappan vidgick under förhandlingarna att han gått till angrepp mot sina söner och sin egen mor samt hotat den man som ringde larmsamtalet med en yxa. Han yrkade dock att han inte skulle dömas för något brott då han på grund av sitt psykotiska tillstånd inte var medveten om eller kunde kontrollera sitt handlande och därmed inte agerat med uppsåt.
Domstolen ansåg att det mannen berättat om händelseförloppet fick sådant stöd av den övriga bevisningen att denna kunde ligga till grund för bedömningen av brotten. De uppgifter han lämnade gav också stöd åt samtliga av de gärningsmomenten som åtalet rörde och åtalet ansågs därför, i objektiv mening, vara styrkt. Frågan tingsrätten hade att ta ställning till vara därför huruvida han haft uppsåt till gärningarna eller inte.
Det står klart att mannen sedan länge lider av psykisk ohälsa och har tvångsvårdats under två perioder. Sedan några år tillbaka medicineras han och har diagnostiserats med bipolär sjukdom. Av hans egna uppgifter framgår också att han dagarna innan händelse ”var i oerhört dåligt psykiskt skick”. Han hörde röster som, bland annat, sade att han skulle bli en ledare och uppmanade honom att sluta medicinera – vilket han också gjorde. I samband med detta slutade han också att sova och vid gärningstillfället hade han inte sovit på tre nätter.
Dömdes för ett mordförsök i tingsrätten
Enligt tingsrätten rådde det inget tvivel om att pappan befunnit sig i ett akut psykotiskt tillstånd vid gärningarna. Tingsrätten höll det också för ”uteslutet” att han haft någon som helst anledning att annars skada sina barn. Samtidigt ansågs mannen ha varit medveten om sitt handlande och haft uppsåt till det han gjort mot målsägandena. Hans handlande framstod enligt tingsrätten som ”kontrollerat, individanpassat och organiserat” och den riktade sig uteslutande mot målsägandenas huvuden. I förhållande till sin mor och en av sönerna stannade han dessutom självmant vid att endast utdela ett slag, vilket enligt tingsrätten tydde på att det inte var fråga om ett besinningslöst och verklighetsfrånvänt angrepp. Vid en sammantagen bedömning ansågs mannen ha varit medveten om sitt handlande.
När det gällde rubriceringen av brotten ansåg tingsrätten att enbart angreppet mot den yngsta sonen skulle rubriceras som mordförsök. Detta då han haft uppsåt att döda denne genom att utdela flera slag och dessutom stuckit en kniv så långt in i hans hals att det uppstått en fraktur på en nackkota – när han sov. Angreppet mot sin mor rubricerades av tingsrätten som en synnerligen grov misshandel och angreppet mot den andre sonen rubricerades som grov misshandel. Dessutom dömdes mannen för det olaga hot han uttalat mot den man som ringde till SOS-Alarm. Påföljden bestämdes till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.
Mordförsök även på äldsta sonen
Domen överklagades till hovrätten som nu gör en delvis annan bedömning än underinstansen och dömer pappan för mordförsök även på den andre sonen. Enligt hovrätten utgör samtliga av de föremål som pappan utrustat sig med, kofot, yxa och knivar, ”livsfarliga vapen”. Ett kraftfullt slag med en kofot mot huvudet på en försvarslös åttaåring framstår enligt hovrätten ”i sig som ägnat att döda”. Under alla förhållanden måste pappan ha insett att det fanns en hög och konkret risk för ett dödligt utfall, skriver hovrätten.
Pappans agerande vid gärningen, i kombination med det våld han utövat mot den andre sonen och sin mor, gör enligt hovrätten att det är visat att risken för ett dödligt utfall vid gärningsögonblicket ”i vart fall inte har utgjort ett skäl för honom att avstå från att fullfölja gärningen”. Tvärtom är det, enligt hovrätten, bevisat att han ”godtagit att denna risk skulle kunna komma att förverkligas”. Han ska därför dömas för ytterligare ett mordförsök.
Påföljden fastställs, men sonen tillerkänns 90 000 kronor extra i kränkningsersättning.
