Möjligheter att få ut utdrag ur DiBa blir HD-fråga
Vilka förutsättningar gäller för att få ut en dom från tingsrätternas nya målhanteringssystem Digitalt brottmålsavgörande, DiBa?
Det blir en fråga för högsta instans, enligt ett nytt prövningstillstånd från Högsta domstolen.
Underinstanserna har nekat en kvinna den så kallade XML-filen och maskat identitetsuppgifter för tilltalad och domare.
En kvinna vände sig till Malmö tingsrätt med en begäran om utlämnande av allmän handling. Kvinnan ville få ta del av en elektronisk kopia av den så kallade ”XML-versionen” av domen i ett specificerat brottmål, inklusive de uppgifter som omfattas av sekretessförordnande. Tingsrätten hade bland annat behållit den folkbokföringssekretess som gällde för den tilltalade.
Tingsrätten beslutade dock att avslå begäran, men erbjöd kvinnan att kostnadsfritt ta del av en utskrift av de offentliga delarna av XML-filen på plats – alternativt mot avgift få utskriften utlämnad till sig. ”Uppgifter som kan avslöja den tilltalades identitet samt den aktuella domarens tjänsteidentitetsnummer kommer då att maskeras”, konstaterade tingsrätten med hänsyn till offentlighets- och sekretesslagen.
Tingsrätten: Olämpligt att lämna ut
Det har sedan 1 juli 2018 varit möjligt att enligt rättegångsbalken underteckna domar elektroniskt, men blivit verklighet i praktiken först i oktober 2022 när tingsrätternas verksamhetsstöd Digitalt brottmålsavgörande (DiBa) togs i bruk. Före denna tidpunkt var det den undertecknade domen i pappersform som var originalet, även om det var möjligt att få ut en elektronisk fil via systemstödet Vera.
Med DiBa skapas i bakgrunden en så kallad XML-fil, som är en datafil som syftar till att utväxla data mellan olika informationssystem och som bland annat avgör hur den pdf-fil som genereras i verksamhetsstödet ser ut. Det var enligt kommunikation från Domstolsverket XML-filen som utgjorde domen i original och även denna som undertecknades elektroniskt. Pdf-filen var i sammanhanget ett slags visualisering av XML-filen i mer mottagar- och hanteringsvänlig form, konstaterade tingsrätten. Pdf-versionen ser i allt väsentligt ut som en dom – och det är denna som granskas av domaren inför signering och som är avsedd för parter och allmänhet att läsa. I tingsrättens mening var det också pdf-filen som undertecknades i rättslig mening och som skulle ses som den elektroniska originaldomen.
XML-filen var enligt tingsrätten en allmän handling som gick att ta del av. Det fanns dock ingen rätt att få ut den i elektronisk form, utan utlämnandet kunde ske genom utskrift. Tingsrätten betonade att XML-filen innehåller personuppgifter, bland annat särskilt känsliga uppgifter om lagöverträdelser. ”Med hänsyn till dessa personuppgifter och de möjligheter som typiskt sett finns att sammanställa och hantera information i XML-filer anser tingsrätten både utifrån dataskydds- och informationssäkerhetsaspekter att det är olämpligt att lämna ut handlingarna i elektronisk form”, skrev domstolen.
Hovrätten avvisade överklagandet
Hovrätten över Skåne och Blekinge beslutade senare att avslå kvinnans överklagande avseende utlämnande av XML-fil i elektronisk form – samt att avvisa överklagandet i övrigt.
XML-filen har upprättats vid tingsrätten i syfte att avgöra ett pågående brottmål. Den var därför hänförlig till domstolens rättskipande verksamhet och utgångspunkten var i och med det att beslutet fick överklagas till hovrätten. En enskild kan då invända mot myndighetens beslut att inte lämna ut en handling till den enskilde, eller att lämna ut en handling med ett inskränkande förbehåll. En myndighet är dock inte skyldig att i större utsträckning än vad som följer av lag lämna ut en upptagning för automatiserad behandling i annan form än utskrift. En XML-fil utgjorde här en upptagning för automatiserad databehandling, konstaterade hovrätten.
Det fanns ingen lagstadgad rätt att genom en överprövning i hovrätt få del av den aktuella handlingen i elektronisk form. Beslutet innefattade heller inte något avslag eller förbehåll i förhållande till tryckfrihetsförordningen som får överklagas och hovrätten ansåg därför att kvinnans överklagande avseende XML-filen skulle avvisas.
Tjänsteidentiteten sekretessad
Kvinnan hade även begärt att få en utskrift av XML-filen, vilket hon har rätt till enligt 2 kap. 16 § tryckfrihetsförordningen. Hovrätten bekräftade dock att sekretess skulle råda avseende den tilltalades namn, personnummer och adress eftersom uppgifterna skulle anses överförda från folkbokföringen och omfattas av den sekretess som gäller där.
Även domarens tjänsteidentitetsnummer skulle omfattas av sekretess, menade hovrätten. Tingsrätten hade här lutat sig mot ett sekretessbeläggande med stöd av 39 kap. 3 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen – för att undvika att medarbetaren utsätts för oegentligheter.
Tjänsteidentitetsnumret utgör en digital identitetsmarkör som är unik för varje medarbetare. Syftet med metoden är att det ska vara möjligt att kontrollera om data i elektronisk form har förvanskats och det fick antas att syftet med markören motverkas om den röjs genom ett utlämnande, bedömde hovrätten.
HD prövar
Kvinnan överklagade och Högsta domstolen beslutar nu att meddela prövningstillstånd i målet. Prövningstillståndet avser utlämnade av allmän handling avseende en dom i tingsrätternas nya målhanteringssystem Digitalt brottmålsavgörande (DiBa), skriver HD på sin hemsida. (Blendow Lexnova)
