Hoppa till innehåll
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

Misstroendet mellan advokater och domare



Domare har ofta låga tankar om advokater. Och omvänt: Advokater har ofta låga tankar om domare. Det finns ömsesidiga fördomar om inkompetens, slarv och oengagemang. Fördomarna är felaktiga. De flesta domare och advokater är skickliga och strävar efter att göra ett bra jobb.

Fördomarna medför negativa effekter. Det allmänna förtroendet för rättsväsendet skadas när advokater hänvisar till domstolar som ”bingo-centraler”. Det märks i inlagor och på atmosfären i rättssalen när advokater saknar tillit till domarna. Risken är stor att advokaterna inte ens försöker göra sig förstådda. Eller ännu värre, inte vågar låta saken prövas i domstol. Domare riskerar att bli mindre lyhörda och hjälpsamma samt inte ta till sig komplicerade resonemang om de utgår ifrån att advokaten är illa förberedd och bara snurrar till saken med onödig argumentation.

Det finns mycket att vinna med ökat ömsesidigt förtroende. Respekt leder till tillit, som möjliggör öppenhet, som i sin tur medför ökad effektivitet. Det behövs en god spiral där advokater och domare kan hjälpas åt att återuppbygga förtroendet för varandra och rättsväsendet.

Lösningen
Ömsesidigt förtroende skapas enklast genom ökad samverkan. Det behövs ett forum där advokater och domare kan mötas och arbeta tillsammans. Sådan samverkan kommer att öka respekten och förtroendet samt förhoppningsvis långsamt kväva allt orättvist skitsnack.

Jag anser att tresitsar i dispositiva tvistemål är ett självklart forum för förtroendebyggande samverkan: Det bör regelmässigt finnas en advokat som adjungerad domare i alla tresitsar i dispositiva tvistemål.

Om advokater deltar i tresitsar kan de överföra in sina erfarenheter från affärsliv och ombudsarbete till domare. Advokaterna kan få bättre förståelse för domares överväganden och arbetsmetoder. Den nya reformen som bland annat innebär att det krävs prövningstillstånd i hovrätten, kommer antagligen att medföra ökad efterfrågan på tresitsar i tingsrätten. Om advokater deltar som domare i tresitsar uppnår man inte bara ökat ömsesidigt förtroende, man kan samtidigt underlätta för tingsrätterna att få ihop tider för huvudförhandlingar.

Jag är övertygad om att de advokater som får en inblick i domares dömande verksamhet kommer att få större respekt för domare. Och jag är säker på att domare som i samband med domsöverläggningar får ta del av hur advokater tänker och resonerar kommer att känna mindre frustration över sådant som felaktigt kan framstå som irrationellt advokatbeteende.

Problem
Advokattimmar är dyra. Naturligtvis kan advokater inte få ersättning med flera tusen kronor i timmen för att delta i tresitsar. Det troliga är att tingsrätterna kommer att kunna betala sisådär 4 000 kr för en dags huvudförhandling (och inget för förberedelsetid eller domsskrivningstid). Jag vet att många advokater skulle vara villiga att ställa upp för en så liten ersättning. Advokaten kan skriva upp det på kontona ”pro bono” och ”utbildning”. De advokater som inte vill delta i tresitsar behöver naturligtvis inte göra det.

Det finns en risk att vissa individuella advokater kommer ”för nära” domare och därigenom favoriseras i senare mål där advokaten uppträder som ombud. Denna risk skall inte överdrivas – om den ens finns. För det första är inte tanken att en individuell advokat skall delta i dömande verksamhet mer än kanske en gång vartannat år. För det andra vägrar jag tro att domare i Sverige skulle favorisera ett ombud bara för att de arbetat ihop när ombudet varit tingsnotarie, tidigare domarkollega eller fungerat som adjungerad domare.

Får alla advokater vara med? Nej, alla advokater får inte vara med. Jag tänker mig att alla advokater som vill vara med får anmäla intresse till tingsrätten och ange om de har någon viss specialistkompetens. Tingsrätten måste själv få välja vem de vill ha med som domarkollega utan att behöva motivera beslutet. Den advokat som aldrig blir tillfrågad har ingen större anledning att vara ledsen, det är ju trots allt dåligt betalt. Därför kan man inte dra paralleller till de omdiskuterade konkursförvaltarlistorna.

Blir avgörandena av sämre kvalitet om advokater är med och dömer? Nej, det har jag ytterst svårt att tro. I tresitsen sitter två normala domare. Advokaten kommer inte att vara referent och inte att ha hand om administrationen innan, under eller efter huvudförhandlingen. Det värsta som kan hända är att advokaten skriver sig skiljaktig så att det blir två-ett. Sannolikt ökar kvaliteten på avgörandena eftersom advokaten i samband med domsöverläggningarna kan bidra med sin annorlunda erfarenhet.

Förverkligande
Denna ”reform” kan genomföras omedelbart. Det finns inga legala hinder att adjungera in advokater i tresitsar. Det sker redan idag emellanåt i vissa tingsrätter och hovrätter.

Jag hoppas att Stefan Strömberg som ny lagman i Göteborg redan per den 1 mars (när han varit i tjänst en månad) har infört som rutin att en advokat adjungeras till alla tresitsar i dispositiva tvistemål. I så fall gör han tre flugor på smällen: Det kommer att gå fortare att sätta ut huvudförhandlingar, han får billig domarkraft utifrån och sist, men inte minst, bidrar han till att öka förtroendet för rättsväsendet.

Christina Ramberg
Christina.ramberg@vinge.se

Annons

Event & nätverk

Se alla event

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång
Annons