”De stora friskolekoncernerna är mycket kritiska till Skolkommissionens förslag att staten ska bestämma hur mycket pengar skolorna minst ska lägga på undervisning och elevhälsa.” Det skriver tidningen Altinget som har granskat hur Skolkommissionens förslag om den statliga finansieringen av den svenska skolan har tagits emot.
Miniminivåer för resurser
Bland annat föreslår kommissionen att staten ska ange en miniminivå för varje skolas resurser till undervisning och elevhälsa.
Man föreslår också att man inför ett villkorat statsbidrag som är vikt för enbart undervisning och elevhälsa. Bidraget ska baseras på ”socioekonomiskt betingade förutsättningar” och ett villkor ska vara att skolorna inte minskar sina egna medel till undervisning och elevhälsa.
Bestämma vart pengarna går
Kommissionen vill också utreda förutsättningarna för ett sektorsbidrag eller andra former av nationell finansiering av skolan där man kan bestämma på förhand vart pengarna ska gå.
Friskolorna är som väntat mycket kritiska till förslagen. Enligt Altingets genomgång handlar invändningarna om allt från att miniminivåerna riskerar att bli en ”fast nivå” till att det ”är en kraftig försämring av transparensen som påverkar villkoren för fristående huvudmän”.
Riskerar minskar ansvaret
Ett friskolföretag skriver enligt Altinget att ”detaljreglering av det slaget skulle kraftigt minska huvudmännens självklara ansvar för att tillhandahålla så bra undervisning som möjligt”.
Även Statskontoret är tveksamma till om styrd resursfördelning verkligen skulle påverka effektiviteten och ”säkerställa resurser” till skolan.
”Rätt och nödvändigt”
Även Sveriges Kommuner och Landsting är kritiska och avstyrker förslaget om ett riktat statsbidrag för undervisning och elevhälsa.
Lärarförbundet är däremot positiva till att införa ett ”socioekonomiskt riktat bidrag” som man anser är ”både rätt och nödvändigt”. Även Skolverket är positiva till de nya förslagen om finansiering.
