Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Minerad mark prata om mansdominans på byråer och i riskkapitalbolag”

Nyheter
Publicerad: 2021-06-01 09:35
Susanne Tillqvist svarar på frågor om jämställdheten i näringslivet.

Kortsiktigt tänkande och resultatfördelningssystem som gynnar individen. Det är några av anledningarna till att advokatbyråerna och riskkapitalbolagen är så mansdominerade.
– Jag skulle vilja sticka ut hakan och säga att fler kvinnor, jämfört med män, vill gynna kollektivet framför den enskilde, säger Susanne Tillqvist, en av grundarna av Wizwomen.

I statens hel- och delägda företag var styrelserna och ledningarna under 2020 i stort sett jämnt fördelade mellan män och kvinnor, enligt statistik från SCB. Men i det privata ser verkligheten inte riktigt så ut. Enligt stiftelsen Allbright nådde inte fyra av fem börsbolag upp till jämn könsfördelning i ledningen under 2020. Vart femte bolag saknar fortfarande helt kvinnor i ledningsgruppen.

Dagens Juridik har kontaktat Susanne Tillqvist som tillsammans med en rad andra kvinnor sedan 2018 driver WizWomen.

Har du märkt någon skillnad i attityder kring jämställdhet i näringslivet under dessa år?
– Fler är engagerade jämfört med tidigare. Men, jag skulle inte säga att det tas fler jämställdhetsinitiativ än tidigare. Allbright´s senaste mätning visar dessvärre att vi kan skönja en tillbakagång, åtminstone när det gäller andelen kvinnor på ledande befattningar i näringslivet. En sak som man måste beakta i det hela är att jämställdhet, mångfald och inkluderande ledarskap är en fråga bland många, många andra som en vd eller styrelse behöver hantera. Sitter man med kniven mot strupen, på det sätt som många företag upplevt under Corona-pandemin, är inte jämställdhet nödvändigtvis frågan som ligger överst på agendan – och det med rätta.

Hur ska näringslivet kunna blir mer jämställt?
– Frågan jag, och många andra med mig, återkommer till är inte hur – utan varför. Bottnar man i frågan varför så blir ”hur:et” mycket enklare, och det finns många sätt att genomföra ”hur:et” på.

– Jag vill koppla tillbaka till mitt tidigare svar. När det blåser riktigt hårt, när en vd ser att vi har inte pengar för att betala lönerna om tre månader, då hamnar inte jämställdhet högst på agendan. Jämställdhet, liksom frågor kopplat till mångfald och inkludering, är frågor som mer långsiktigt bidrar till en verksamhets välmående och lönsamhet. Flera undersökningar visar att om man har en mångfald i ledningen så blir det ökat fokus på långsiktig lönsamhet, snarare än kortsiktig avkastning. När det gäller på vilken nivå skillnad behöver göras på så landar det alltid i att skillnad behöver göras på alla nivåer, men att det startar i toppen. Ledningen måste visa vägen.

I USA har ordföranden för SEC, motsvarigheten till Finansinspektionen, så sent som i förra veckan meddelat att man vill ställa krav på mångfaldsrapportering från börsbolagen. Kravet ska vara att börsbolagens styrelser ska bestå av minst en ledamot som är kvinna och och minst en som identifierar sig som antingen en underrepresenterad minoritet eller som LGBTQ. Vidare vill hon även ha en transparens om de anställdas lönenivåer.

Även världens tre största kapitalförvaltare, Blackrock, State Street Global Advisors och Vanguard, liksom bankjätten Goldman Sachs, har samtliga presenterat olika mångfaldskrav det senaste året, enligt Dagens Industri.

I Sverige har Nasdaq Stockholm startat ett samarbete med Allbright och SVCA, för att främja jämställdhets- och mångfaldsarbetet i styrelser och ledningsgrupper. Detta ska trion göra genom en serie utbildningar i hur man jobbar med jämställdhets- och mångfaldsfrågor.

Hur länge tror du det tar innan vi ser helt jämställda styrelser, ledningar och partnerskap?
– Jag önskar att jag hade en kristallkula att se in i. Jag skulle säga så här – att ju mer volatila marknaderna är, alternativt ju större fokus som ligger på kortsiktig avkastning, desto längre tid kommer det att ta. Ju mer fokus på långsiktig avkastning och stabilare marknader, desto större är förutsättningen för att takten ökar.

– För mig är det viktigt att framhålla att jämställdhet inte handlar om att uppnå en 50/50 fördelning mellan könen i varenda styrelse och ledningsgrupp i vartenda bolag. Någonstans behöver vi ta hänsyn till att vi är olika. Siffran måste få vara olika och även skilja sig åt över tid. Det är det där förbaskade ”unconcious bias” och inbyggda strukturer som måste komma fram och belysas. Fler behöver inse att de själva faktiskt är ett hinder, och inte en möjlighet, för att kvinnor eller personer med annan etnisk bakgrund ska ges chansen – istället för någon från det egna killgänget, säger Susanne Tillqvist till Dagens Juridik.

Till internationella kvinnodagen den 8 mars offentliggjorde stiftelsen Allbright sin årliga rapport där det bland annat framkom att riskkapitalbolag och advokatbyråer är dåliga på jämställdhet. ”Att advokater, akademin och riskkapitalbolag inte brydde sig nämnvärt kunde vi ana. Men att deras arrogans för jämställdhet var så cementerad i kulturen, var över allas värsta farhågor”, skriver vd Amanda Lundeteg i rapporten. 

Varför tror du att just dessa branscher är så mansdominerade?
– Det här är ju nästan minerad mark att prata om. Jag skulle säga därför att det handlar om – pengar, väldigt mycket pengar. Advokater tjänar mycket pengar. Riskkapitalbolag tjänar väldigt mycket pengar. Arbetar man i någon av dessa branscher tjänar man mycket pengar. Det är också ofta fokus på individen, där resultatfördelningssystem gynnar den enskilde. Jag skulle vilja sticka ut hakan och säga att fler kvinnor, jämfört med män, vill gynna kollektivet framför den enskilde. 

– I majoriteten av advokatfirmorna, liksom ofta i min egen bransch – konsultbranschen – gynnas man av hur mycket business du generar som individ. Det som du bidrar med till kulturen, eller att leva värderingar, eller att öka jämställdheten kommer alltför ofta i andra eller till och med tredje hand. Du gynnas helt krasst av hur mycket pengar du drar in. Min erfarenhet, efter snart mer än 30 år i branschen, är att detta intresserar fler män än kvinnor. Karriärvägarna och resultatfördelningssystemen inom dessa branscher behöver ifrågasättas och utvecklas med ett ökat fokus på laget istället för jaget.

Vad tror du att detta kan få för konsekvenser? 
– Konsekvenserna ser vi redan genom att riktigt duktiga kvinnor, men även män, allt oftare väljer bort branschen. De tittar uppåt på delägarkollektivet, känner inte att det motsvarar deras framtid, och väljer därför en annan väg. Både advokatbranschen och konsultbranschen upplever en högre personalomsättning bland kvinnor, framförallt de som har jobbat 3-6 år. Det i sig resulterar i att vi tappar mycket duktiga medarbetare och därmed får både ett kompetenstapp och cementerar bilden av mansdominerade byråer respektive bolag.

Akavias, tidigare Juseks, undersökning visade att var tredje jurist känner sig stressad på jobbet och inte har tid för återhämtning. Drygt 20 procent har svårt att sova på grund av tankar på jobbet. Fler kvinnor än män är pressade och färre kvinnor hinner med sina arbetsuppgifter. Enligt rapporten är det därför  inte oväntat om fram för allt kvinnor söker sig bort från advokatbyråerna. 

Enligt Karnovs undersökning ”Framtidens Jurister 2020” är inte traditionella drivkrafter som delägarskap, befordran och bonus längre lika attraktivt för dagens unga jurister – istället anses goda arbetsvillkor, sunt ledarskap och balans i livet allt viktigare.

Riskkapital till kvinnors bolag

Enligt en undersökning som DI Digital har gjort går endast en procent av allt riskkapital till bolag med kvinnliga grundare. Jämställdhetsminister Märta Stenevi har efter detta uppmanat näringslivet att ta ett mycket större ansvar för att riskkapital även ska gå till bolag startade av kvinnor. Hon vill även att Vinnova och Almi som delar ut statligt riskkapital ska fokusera mer på jämställdhetsfrågor och därmed föregå med gott exempel när det kommer till att investera i bolag som drivs av kvinnor. Detta har hon uppgett för SVT Ekonomibyrån.

Hur ska vi få en mer jämställt tänkande bland de som sitter på finanserna?
– Om jag ville ha en liten kristallkula tidigare, så skulle jag vilja ha en ännu större kristallkula här. De som sitter på finanserna är ute efter avkastning, ofta hellre här och nu än senare. Alla finansbolag oavsett om det är en bank eller ett PE-bolag bygger på avkastning. Om de har en man med lite vassa armbågar, som målar upp en bild av ROI på 2-4 år, i jämförelse med en kvinna med starka värderingar som pekar på långsiktig avkastning på 5-8 år, vem tror du att de väljer?, säger Susanne Tillqvist till Dagens Juridik.

– Finansbolag mäts på finansiell avkastning, inte på deras förmåga att göra gott. Och jämställdhet handlar delvis om att göra gott. I mångt och mycket skulle jag säga att roten till det onda, men också roten till det goda, ligger i det resultatfördelningssystem som i grunden driver på ledningens och medarbetarnas beteenden. Ska jag visa upp avkastning på 3, 6, 9, 12 eller 24 månader? Om det är 24 månader så är det större chans att jag väljer bolag med en VD/ledning med starka värderingar som söker långsiktig hållbarhet. Får jag min bonus beroende på vad jag åstadkommit på 3 eller 6 månader så inser vi alla vad resultatet blir. Att politikerna kommer med regler och lagar som kraftigt premierar långsiktighet tror jag inte på. Det är marknaden som måste ta ansvar och visa på långsiktighet och hållbarhet.

Finns det någon åtgärd som man i dag vidtagit för att nå jämställdhet som du tycker är skev och helt fel väg att gå?
– Jag menar att alla vägar med syfte att uppnå förutsättningar för alla individer, oavsett kön, etnisk bakgrund, etc. att göra karriär är bra. Det som blir mer och mer uppenbart är att en jämställdhetsplan – eller -policy, eller att enbart sätta ett mål i form av procentuell fördelning INTE är svaret. Som Per Wallentin, CEO på KnowIT, sagt: det här handlar inte om siffror och procentuell fördelning mellan könen, det här handlar om en organisatorisk kulturförändring, säger Susanne Tillqvist till Dagens Juridik


Dela sidan:
Skriv ut: