Cecilia Grefve tillträdde sitt arbete som samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården hösten 2014 och hennes uppdrag sträcker sig fram till våren 2017.
I hennes uppdrag ingår att stoppa personalflykten och lätta på en orimlig arbetsbörda vid landets socialtjänster – någonting som enligt regeringen handlar om att ”öka bemanningen och kompetensen” och arbeta med utveckling.
– Det behövs en långsiktig strategi för att knyta an till kommunernas pågående utvecklingsarbete för den sociala barn- och ungdomsvården som utgår ifrån en helhetssyn där barn och ungas resurser och behov styr. Förslagen jag lägger ska bidra till just det, säger hon.
Två procent av tiden går till barnen
Pengarna till SKL är ett av Cecilia Grefves förslag. Hon har också besökt landets kommuner och tittat på hur socialtjänsten arbetar.
Enligt henne ägnar utredande socialsekreterare bara två procent av sin arbetstid till direkta möten med barn och unga. Det visar en mätning som gjorts av socialsekreterarnas och arbetsledarnas arbetstid. Mätningen visar också att medarbetarna i snitt spenderar endast tio minuter om dagen på utvecklingsarbete.
Klarar inte primära uppgifter
Bakgrunden till Cecilia Grefves uppdrag är bland annat signaler om att socialtjänsten inte klarar sina primära uppgifter och att flyktingsituationen gjort frågan om ansvaret för barn och ungdomar mer aktuell.
Åsa Regnér som är ansvarig minister för socialtjänsten har tidigare sagt bland annat till DN att ”uppmärksamheten kring flyktingar och ensamkommande minderåriga har tagit fokus från det som är socialtjänstens grunduppdrag, att hantera orosanmälningar som rör barn som redan finns i Sverige”.
Hon har också sagt att lagstiftningen måste ”stämma med hur det ser ut i samhället i dag”.
Omfattande resursbrist
Från fackligt håll har man liknat situationen vid att socialsekreterare tvingas ”köra på fel sida av vägen” eftersom de tvingas att bryta mot lagen på grund av den omfattande resursbristen.
