OECD-mötet – som ägde rum i Paris förra veckan – handlade bland annat om utformningen av givarländernas biståndsprinciper där just frågan om vad som får räknas som just bistånd är central.
Det övergripande syftet är att biståndet ska komma fattiga människor tillhanda och inte gå till länders säkerhetsbudgetar. Men det har länge funnits ett tryck från vissa av OECD:s medlemsländer att fler säkerhetskostnader ska få räknas som bistånd.
Sverige motsatte sig förslag
Några exempel är militär underrättelseverksamhet och generellt stöd till försvarsdepartement.
Sverige har motsatt sig sådana förslag – och var med stoppade mer långtgående förändringar.
”Överenskommelsen slår fast att biståndsprinciperna ligger fast och att fortsatt strikta regler ska gälla. Endast i nödfall får militären användas för att leverera bistånd”, skriver regeringen i sin sammanfattning.
DAC-mötet kom bland annat fram till att det dock ska bli tillåtet att räkna utbildning av militär i mänskliga rättigheter som bistånd. Det gäller också för insatser för att förebygga våldsam extremism.
Förslag som stoppades
Transporter som görs av militär till nödställda områden får också räknas som bistånd.
Mötet stoppade däremot förslag från andra länder som bland annat hade inneburit att bistånd skulle ha kunnat användas för:
- Inköp av vapen och utrustning som innebär hot om dödligt våld
- Generell militär utbildning och träning så länge det finns ett utvecklingssyfte
- Generellt kapacitetsstöd av försvarsdepartement
- Militär underrättelseverksamhet
- Polisträning med vapen
Läs rapporten (på engelska) från OECD-mötet i sin helhet, här.
