Ett bolag som sålt biometrimaskiner till Migrationsverket stämde myndigheten för bland annat upphovsrättsintrång efter att myndigheten fortsatt att använda bolagets programvara efter avtalstiden.
Patent- och marknadsdomstolen anser att Migrationsverket förvärvat en obegränsad nyttjanderätt till programvaran och ogillar därför bolagets talan.
Migrationsverket genomförde en upphandling avseende så kallade biometristationer och passläsare under åren 2015–2016. I en biometristation kan olika biometriska värden fångas upp i syfte att fastställa identiteten hos en person, exempelvis genom fingertrycksavläsning. Stationen består av fysisk utrustning som fångar upp de biometriska värdena samt av olika programvaror som bearbetar inmatningen. Programvarorna är installerade på kontrolldatorer som hör till biometristationerna.
Ett biometribolag vann upphandlingen och tilldelades kontraktet. Ett avtal ingicks mellan bolaget och Migrationsverket med en initial löptid till och med den 31 december 2019, med möjlighet för verket att skriftligen förlänga avtalet tolv plus tolv månader. Myndigheten fortsatte att använda stationerna efter avtalets löptid.
Hävdade att inget avtal förelåg
Bolaget stämde Migrationsverket och påstod i första hand att avtalet efter den initiala avtalstiden förlängts eftersom myndigheten fortsatt att använda biometristationerna. Bolaget har därför rätt till skälig ersättning för perioden efter. I andra och tredje hand gjorde bolaget gällande att Migrationsverket gjort sig skyldigt till upphovsrättsintrång genom det fortsatta användandet.
Migrationsverket anförde att det inte längre förelåg något avtal mellan parterna och att myndigheten förvärvat en obegränsad nyttjanderätt till programvaran.
Ingen gemensam partsavsikt
Enligt Patent- och marknadsdomstolen saknar visserligen frågan om Migrationsverket erhållit en i tiden obegränsad rätt att använda programvaran direkt betydelse för vad som gjorts gällande i första hand, det vill säga att avtalet förlängts. Indirekt har det dock relevans eftersom om nyttjanderätten bedöms vara begränsad i tiden kan det tala för att avtalet förlängts genom Migrationsverkets fortsatta användning av programvaran.
Det konstateras att det inte går att utröna någon gemensam partsavsikt vid avtalets ingående med innebörden att fortsatt användande skulle leda till att avtalet förlängdes. Vid en tolkning av ordalydelsen framhåller domstolen att bolaget svarat ja på en uttrycklig fråga i förfrågningsunderlaget om bolaget kommer ge myndigheten obegränsad nyttjanderätt till programvaran. Migrationsverket anses därför ha erhållit en i tiden obegränsad nyttjanderätt till samtliga programvaror installerade i kontrolldatorerna.
Obegränsad nyttjanderätt till programvaran
Det fortsatta nyttjandet förutsätter därmed inte att avtalet förlängts. Inte heller i övrigt anser domstolen att myndigheten agerat på ett sådant sätt att avtalet ändå förlängts.
Biometribolagets andra- och tredjehandsgrunden om upphovsrättsintrång ogillas också med hänsyn till att domstolen enligt ovan anser att myndigheten erhållit en i tiden obegränsad nyttjanderätt till programvaran. (Blendow Lexnova)
