Lättnader i id-kraven för anhöriga som vill återförenas med familjemedlemmar i Sverige väntas leda till många fler ansökningar. Det framgår av Migrationsverkets prognos som nu överlämnats till Regeringen.
Migrationsöverdomstolen kom år 2010 med två prejudicerande domar som ställde höga krav på styrkt identitet för personer som sökte uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Det ledde främst till att somalier drabbades, eftersom Sverige inte godtar somaliska pass. Men även familjer från till exempel Afghanistan splittrades.
I januari i år kom en dom från Migrationsöverdomstolen som lättade upp kraven. Domstolen slog fast att om att släktskapet kan fastställas med hjälp av dna behöver den sökande inte styrka sin identitet med hjälp av id-handling.
– I juridisk mening har vi haft ett av- och påläge. Efter 2010 har nästan inga somalier fått tillstånd på grund anknytning, innan det fick alla. Nu borde vi närma oss ett normalläge och vi räknar med att ungefär 60-70 procent av de som söker nu kommer att få uppehållstillstånd, säger Jonas Lindgren, verksamhetschef på Migrationsverket.
För många somalier i Sverige innebär den nya domen en möjlighet att återförenas med sina familjer efter lång tid av väntan. I Migrationsverkets prognos uppskattar myndigheten att antalet förstagångsansökningar från anhöriga blir 59 500 i år. Siffran kan jämföras med den från 2011, som var 41 000. Det är alltså en ökning med ungefär 45 procent.
Att ökningen är så stor beror till stor del på uppdämda behov, enligt Lindgren. Bland anknytningsärendena finns de som legat hos domstolarna och väntat på den prejudicerande domen. Men också alla som kommer att söka när de får höra att reglerna ändrats.
Om myndigheten ska kunna klara det ökade trycket och samtidigt de mål som uppställs för deras verksamhet i regleringsbrevet, måste Regeringen skjuta till resurser, menar Lindgren. Annars kommer de inte klara att hålla handläggningstiderna.
– Vad Regeringen sagt är att ett tillståndsärende i år ska ta under 8 månader. Enligt mig är det väldigt lång tid och vi vill att det ska gå ännu snabbare.
Om de inte får de resurser de behöver riskerar dock myndigheten att ytterligare öka de redan långa väntetiderna. Totalt har Migrationsverket bett Regeringen om 101 miljoner kronor extra. Besked om pengarna väntas komma med vårbudgeten i april.
– Bara på tillståndssidan behöver vi 57 nya årsarbetare. Även på asylsidan finns behov men det är ju på tillståndssidan vi kommer se den mest märkbara ökningen, säger Lindgren.
Antalet sökande sätter inte bara press på Migrationsverket utan också på UD. Enligt Lindgren är det nu i veckan som utlandsmyndigheterna startar sitt arbete efter de nya rutinerna på allvar.
– Det är främst ambassaderna i Addis Abeba, Nairobi och Kampala som kommer hantera de somaliska ärendena, men UD kommer inte att ha kapacitet att ta emot alla ansökningar, säger Lindgren.
– Nairobis ambassad är dessutom stängd just nu. Bara en sådan sak som att det inte finns hur många fotostationer som helst. Vår bedömning, tillsammans med UD, är att 15 000 ärenden är ett realistiskt maxtak för 2012, fortsätter han.
Vad innebär de nya rutinerna, mer specifikt?
– Dna:t tas på plats i Afrika och skickas sedan hem. Referenspersonen är ju här och han eller hon topsas också så att släktskapet fastställs innan du åker till Sverige. Det är ju en förutsättning för att kunna ansöka, kan man säga.
Det är fortfarande många familjer som inte kan återförenas, i och med att det bara är biologiska släktband som beaktas.
– Det är ju ett problem i och med klansamhället i Somalia, klanens barn är ju ofta dina barn. Det finns en del juridiska oklarheter som behöver redas ut, säger Lindgren.
Foto: Torbjörn Larsson
